Varför?!?
Varför denna jävla hopplöshets känslan? Jag blir galen! Jag vet att jag kan bestiga berg bara jag ger mig den på den. Men varför kommer ändå denna jävla skit-känsla? Jag gör inte alltid de rätta valen eller fattar de rätta besluten. Jag måste inte alltid ha rätt. Jag har sårat människor jag med. Jag vill ha ett normalt liv med en normal karl i en normal framtid. Men vad är normalt? Vad är rimliga krav? Jag sätter mig själv i denna svåra sits och ÄNDÅ kan jag inte acceptera dessa känslor som tar över! Varför blir det så här? Jag vill ju inte! Men ändå ska det jävlas i hjärnan på mig! En liten detalj fick min hjärna att gå upp i varv. Är det för att det varit så mycket annat tjafs idag? Jag vet fan inte!
Nä jag önskar inte att jag valde annorlunda! Jag är, trots omständigheterna, stolt över mig själv och vet att jag klarar mig. Men är det verkligen så mitt liv ska se ut eller kommer att se ut? Att jag ska leva själv, att låta mig utnyttjas, att låta mig kastas bort? Hur länge ska jag orka med det? Jag kämpar varje dag att hålla modet uppe. Och nä det är inte en fasad, för jag är ganska nöjd med min tillvaro trots allt. Och nä jag önskar inte att det vore va nå O.N.S som vore pappa till barnet, för detta är enklast och bäst för barnen, men vad är bäst för mig? Tänk att jag hela tiden ska tänka på vad som är bäst för alla andra! Nä, jag missunnar inte någon lycka. Jag glädjs åt andra. Det enda jag verkligen avskyr är feghet!
En liten detalj saknas i mitt liv, det är att någon verkligen bryr sig om mig och älskar mig. Och inte tänker på vad andra ska tycka. Visst har jag tänkt så, men fan varför bry sig om det?!! Jag kommer att älska detta barn lika mycket som jag älskar mina andra tre barn. Visst ibland undrar jag ju hur mitt liv sett ut nu om jag inte blivit gravid...Säkert invand i gamla spår, men med högre krav! Hade jag ens nå krav förut? Jag har lovat mig själv, att aldrig mer! Men fan vad det kan slita. Men skit samma mitt liv går vidare.
Det jag vet är att jag vill bli något, utbildningsmässigt alltså. Jag vill absolut inte bli nån märkvärdig chef eller dyligt. Utan en arbetstagare som ser varje enskild person och grupp. Jo, jag brukar skoja om det att jag ska bli chef=) Ha ha alltid retar det någon. Jag behöver egentligen inte skoja om något som jag redan är: Jag är chef över mitt eget liv och ibland fattar även jag fel beslut:O Fick ett infall att kolla polisutbildningen idag. Hmm faktiskt så lät den ganska intressant...Skulle se ut det va=) Ett ex som har sitt register och tre (snart fyra) barn som skulle vilja se sin pappa som polis *fniss* Åsså kommer morsan som polis iställt=) Jag skulle ju passa ypperligt i knark-roten hos polisen. För har ju nått "klant" som informerat om bra mycket! Ja den som lever hösten 2011 får se.
Har planer på att börja träna efter förlossningen. Nä, jag har aldrig varit intresserad av en super fin kropp (kommer ladrig få en heller) Men jag skulle vilja finna orken och styrkan i mig och enplattare mage tackar man ju inte nej till=) Fast det krävs ju som sagt mycket träning! Men fan den som ger sig! Efter denna deprimerande blogg så kanske det blir en tränings och hälsoblogg...Men invänta sen-sommaren hösten först. Latmasken får vara framme ett tag till;)
Känner mig lite bättre till mods nu. Och en "liten deltalj" försvann precis. Jag fattar inte...kommer aldrig att förstå...Men sånt är nog livet. Men en dag så har jag besegrat detta! Jag lovar!
Söndag igen=(
Helgen bara flög iväg! Det är iaf lov nästa vecka så måndag och fredag så är barnen ledig. Innebandy på mån-tis för äldsta grabben, läkaren för minsta och dotra får lov att hänga på bara. Blir ju ev. kortknäppning med efter läkarbesöket. Ska till barnmorskan på tisdag, första magmätningen och lyssna på hjärtat för andra gången då. Få se om barnens pappa blir med. Har ju som sagt lite delade känslor inför det. Sen har han ju en förmåga att inte kunna passa tider! Och jag ska vara där halv nio så hinner inte och vill inte hämta honom innan. Tycker att han kan ta sig dit själv, han bor ändå så nära. Han blev lite sur när jag sa så. Men jag ska lämna tre barn kl åtta först sen skynda in till stan. Han behöver bara kliva ut och gå i fem-tio minuter.
På tal om att inte passa tider. Igår hade ju dotra sin dans. Vi turas om att köra. Men igår så skulle jag hämta dotra iaf, sen skulle vi handla present till dagens kalas. Så lilleman VILLE vara med sin pappa hos farmor under tiden, ca en timme. Meddelar farmor och pappa det. Vi åker in och jag messar att vi kommer om tio minuter. Han viste att vi skulle komma senast kvart över ett. Då får jag till svar att han hinner till halv två!!! Då skrev jag upproriskt att då skiter vi i det. För kan man först sitta och tjata på mig om vi kan komma in nån dag i helgen och sen inte passa en tid som passar mig och barnen, ja då tänker inte jag engagera mig! Så han ringde upp och jag sa precis som jag skrev till honom. Jag sa åt honom att jag hoppades att han mådde riktigt dåligt över detta och att han är medveten om att lilleman blev ledsen! Visst jag har kunnat vara snäll och hämta dotra först sen kört lilleman för tid hade jag. Men nä, varför ska jag/vi hela tiden anpassa oss?!? Så då åkte jag med båda barnen och handlade istället. För jag har inge problem med det. Han blev ju lite mer trotsig och tjatig än han brukar vara. Men vem vill inte ha en till cigg eller godis om det kommer motgångar? Så det är ju klart han tjatar och grinar, han vill ju ersätta förlusten av pappa med nå annat.
I fredags ringde polisen till mig!!! Ännu en sån där sak, där jag gör en sak eller tänker på det dagen före, sen inträffar det dagen efter. Jag var ju in till barnenshus i torsdags och kom på att jag har ju ett bonuskort. Så innan jag lämnade fram det så strök jag numret till polisen som förhörde mig i höstas, hade skrivit polisens nummer på baksidan. Tänkte att det behöver inte jag, var ju jätte länge sen. Men iaf i fredags så åkte jag in vid tolv för att handla kattmat innan religionen. Och då ringer den där polisen!!! Hon hade iaf haft mig i tankarna hela tiden. Och tyckte att hela utredningen tagit alldelens för lång tid. Fem månader i vanligt polisiärt arbete och ja åklagaren det hänger på förstås. Men iaf så funderade hon hur det va och jag berättade hur allt såg ut nu. Och hon talade om att åklagaren inte tänker lägga ner ärendet. Hon frågade om jag ville vara delaktig och hon ville jätte gärna ha min väns nummer. Men jag sa till henne att jag orkar inte blanda mig i och min vän vill jag inte heller blanda in nå mer. Hon har nog med sitt och minns nog inte ens det som hände eller sas! Hon frågade om och om igen men jag har nog med mitt ändå. Så vi får väl se hur det går för åklagaren att gåvidare med detta utan målsägare och vittnen utan bara en tilltalad. Jag hoppas iof att det blir en dom. För hur ska någon annars kunna lära sig? Vederbörande tycker bara att det är fjantigt och att jag överdrivit! Han som är karl och rädd för små pojkar som är mycket yngre än honom själv. HA ha ha!=) Ja men så ligger det till iaf. Och jag håller tummarna att han får ett åtal och då behandlig förstås.
Hade en häktisk sma konversation med honom igår. Han blev ju som sagt en aning uppskruvad (läs rädd) av detta samtal om polisen. Så han börja vackla och spåra ur lite. Han hade ju sin fega kompanjon med sig. Och kan inte låta bli att ringa barnen när den männsikan är med. Jag har sagt åt honom att jag tycker det är respektlöst att ringa barnen när han är konstig eller med denna "vän". Men när han spårar ur då finns det inga gränser. Men iaf grabbarna pratade och jag "råka" lägga på innan stora grabben pratat klart. Men det va pga "vännen". Så han ringde upp vid halv tio och bad om ursäkt för sitt dåliga beteende. Och han uttalade nått om att han skulle ringa om behandling på måndag. Ja men visst ha ha ha hur många gånger har man inte hört det! :O Sen pratade han med grabben med. Vad som sas eller vad han lovade honom, har jag ingen aning om.
Nu blir det iaf dusch, sen städa, köra dotra på kalas och mat hos pappa
115 dagar kvar
Ja idag är jag i v 23+3 alltså i v 24. Struligt att räkna det där. Barnmorskan räknar ju bara hela veckor, alltså v 23 säger hon medan vi gravida säger v 24 fast båda är ju rätt=) Men 15 dagar till så är ju på 100 dagars sträcket. Det sprattlar och har sig där inne för full. Vill ju så gärna träffa den lilla. Hoppas det är en tjej nu då eller huvudsaken är att den är frisk. Tur att jag kan få tjyvkika på sista april. För då har jag iaf 6-8 veckor på mig att förbereda mig mentalt för en pojke.
Denna vecka har gått tok fort så nu är det helg och förhoppningsvis sovmorgon. Nästa vecka är det sportlov, dock inte för mig. På måndag är jag ledig men då ska jag och lilleman till doktorn med hans kisseri. Men hämtar väl dom andra vid ett iaf. Sen tisdag ska jag till BM halv nio sen engelska till halv tolv och matteprov kl 13. Onsdag ser ju inte direkt kul ut med pedagogiskt ledarskap 14-16 och våran redovisning som blev uppskjuten *suck*. Torsdagen engelska bara, religion på fredag kl ett. Få se om det är intro till Historia A den 3:e. Har sökt den kursen men den är full. Så få se om jag kommer med. Vill ju fylla ut med lite tid så jag kan ha csn fram till juni. Och sen ev hoppa av svenska c...
Dagen idag började med en sväng till macken och handla oboy.Sen bråka med lilleman som vägra klä på sig så att syskonen kommer i tid till skolan. Sen efter det så har jag mest suttit här. Städat lite här å där. Och haft en inte så rogivande sms konversation med barnens pappa. Om han kunde komma till insikt med att han lögner endast i slutändan skadar sig själv. Allt från vad fan han stoppr i sig, vad han gjort till pengar och vem han umgås med. Ett ärligt svar hur svårt ska det va!?!!?? Det är bara han själv som drabbas av sina lögner. Men det lär han ju märka så fort de uppdagas. Man kommer inte långt i livet med lögner. En vit lögn för att skydda, okej. Men när det handlar om det mesta då går det till överdrift! Ja skit samma! Han fick bita i det sura äpplet iaf.=)
Kl ett blir det skola igen ska in lite tidigare för att köpa kattmat. Sen få se hur det blir med rallyn. Känner mig inte direkt lockad. Fast en viss person tycks tro det. *suck*
Nä tvätta lite kanske och göra nå mer vettigt kanske...
Vilken dag!
Blev några inpulsköp idag medan jag fördrev lite tid. Eller iof va det saker jag skulle ha köpt. Bla en hårtork från dollar för en hundring, min har brunnit, sen plastad frotté på jysk, en Bamse body, Bamse pyjamas och två par Bamse strupor från Lindex. Hade ju rabatt på det så jag betalade inte fullt pris=)
Sen så blev det tid över igen! *suck* Ibland eller typ jämt så är våran stad ur trist iaf när det gäller att fördriva tid. Som tur va så var min gravida vän vaken så hon bjöd på en kopp kaffe och några glada och nått elakt skratt;) Tack för kaffet, min mage har äntligen vaknat efter typ en veckas stille stånd!
Hade ju möte med familjerätten kvart över ett. Och det mötet varade fram till halv tre! Men hon står absolut på min sida och tycker att barnens pappa ska skriva på för ensamvårdnad till mig. Inte för att jag tror att han kommer hålla sig psykiskt stabil. För vem kan styra sitt psykiska mående? Känns elakt att sätta gränsen vid psykiskt konstig, men det är ju då han börjar slira och göra/säga en massa tok. Så hon har iaf ärendet öppet och när jag ringer så är det bara att komma dit så får vi skriva på. Och det har jag sagt till pappan med.
Det komiska i det hela va att när jag sedan ringde och skulle informera honom om bla soc-samtalet jag hade om honom före lunch och om familjerätten. Då sitter fan-skapet och dricker öl!!! Jag blev inte glad kan jag lova. Och uttryckte min irritation och förklarade att det är tisdag kl halv tre och att han sitter och dricker. Ja men bara en öl, försvarade han sig. Det skiter jag i, sa jag. För han ska kunna ha det juridiska ansvaret över våra barn. Och det 24/7!!! Och visst det är tillåtet att dricka. Men vilken normalt funtat person sätter sig och dricker mitt på dagen, en vardag, dess utom under ett pågående vårdnads ärende som just handlar om alkohol, droger och psykisa problem?!?!!! Men det straffar bara honom. Jag ska utrycka min ilska ännu mer ikväll (om han ringer) och förklara att jag inte kan juridiskt sammarbeta med en människa som inte ser till barnens mående och sitt tillfrisknande. Utan endast tänker lika kort som näsan räcker! Det blir kul å se om han går på mötet om vård och om han ens tänker åka iväg...
Min tanke är att barnens pappa ska kunna ha en normal relation till alla våra barn, förutsatt att han lägger in sig på behandling och tar emot den hjälp som finns där. Sen att barnen i framtiden ska kunna sova hos sin pappa varannan helg. Jag sitter inte och hånar honom bakom hans rygg. Men jag vet att han kan bättre. Men det blir stora problem och tar lång tid om han aldrig tar tag i sig själv utan skjuter allt på framtiden. Sen är det ju bra om han kan vara med på förlossningen, kanske dock inte just då det ska tryckas på. Men det skulle ju va bra om han finns där för hans egen skull och barnets skull. Men klarar han av att hålla sig "frisk"? Så jag har stora funderingar på att ansöka om igångsättning...
Hämta katt och ut till byn på nästa möte. Kom en halvtimme för sent men dom väntade på mig. Prat om dotra och vad som finns att göra, Nu specialpedagog ska snart börja. Hoppas hon är påläst! Så nu sitter jag här med en bubblig mage efter en seg förmiddag och dessto stressigare eftermiddag, mätt och vill gå och slänga mig i soffan. Först tvätta lite barn.
Rädslan kommer krypande
Men nu när jag verkligen ser fram emot detta barn och tycker det är mysigt att vara gravid. Barnen är stormförtjusta och frågar en massa hela tiden och är så goa. Då kommer rädslan över mig: Tänk OM det lilla livet skulle DÖ!?! Vad ska jag göra då, vad händer med mig, med barnen? Det går ju inte att ersätta ett förlorat barn! Och denna tanke har aldrig skrämt mig på detta vis förut! Och då har jag tre friska barn sen förut. Jag nästan hör vad de andra skulle säga :"Ja, men det är ju tur du har dina tre barn redan." "Det räckte väl med tre". Kanske var bäst för dig, hur skulle du orka." Nä fy fan vill inte gå och oroa mig i 16 veckor till! Jag vill ha sommar och bebis NU! Önskar jag kunde lägga mig i dvala tills allt är över. Till den dag då allt sätter igång och det lilla livet ligger på min mage. Jag orkar inte med sån här oro!
Ännu låg
Sen bar det av hem och hämta barnen på skolan och in på badhuset. Det gick riktigt bra, man är ju orolig när dom försvinner ur sikte en sekund. Men dom var duktig alla tre, lilleman hade en förmåga att springa bara men annars lyssnade dom. Dlev lite buttra miner när vi skulle åka. För dom skulle ju kunna bada hur länge som helst. Blev sen mat på Sibylla med deras pappa och lite inköp av mat på ICA. Stressa sen hem och dotra kom tjugo minuter sent till kalaset och stora grabben tio till innebandyn. Kan lova att jag va totalt slut igår kväll efter åtta då jag hämtat barnen igen. Jag somna två efter lilleman.
Har mått illa hela natten. Jag hatar magsjuka! Sen har jag bara legat och vridit och vänt på mig. Haft en konstig känsla i kroppen blandat med illamåendet. Mådde inge bra i morse heller. Känns aningen bättre nu. SEn den där gnagande känslan om skolan. Nu när allt har känts bra hela hösten och att jag viste jag skulle klara av den terminen men nu känns det bara skit bara för svenskan. Funderar på att hoppa av de och försöka komma in på historian ist. Men vi får se. Jag behöver inte nått av de egentligen. Vill ju känna glädje för skolan inte ett måste. Och nu känns det bara skit.
Sen har det ju hänt en massa skumma grejer. Och idag fick jag en tanke. När jag är "mottaglig" då "ser" eller tänker jag på saker som sedan inträffar. Och jag tror det är därför som jag är extra känslig nu. För jag kan känna av vad andra tycker. Och känslan jag fått från vissa har inte varit positiv. Och då blir ju inte saken bättre. Jag försöker att inte ta det personligt och tänka att det inte är mig det är fel på. Men det är fan inte lätt när känslan är så stark. Nu behöver jag inte umgås med dessa men ändå jobbigt att "veta" och sen låtsas som om att jag inte vet nå. Ja skit samma, det finns bättre dagar och tider. Kanske beror på att jag känner mig ensam. Fast egentligen är jag inte det.
Bokat tid för extra ultraljudet. Det blir på sista april. Inte förknippat med en fest dag nu för tiden. Och jag hoppas det är vår då och inte nå mer snö. Jag vill ha värme och massor av sol! Tiden rullar iväg men mer å mer snö kommer det. *Blä*
Nu lite mat sen in till IKEA!
Så less
Och inte blev det bättre av att en av mina lärare är så jävla perfekt och alltid fräser ur sig saker som svar, ungerfär som om jag vore dum i huve. Ibland är inte alla på topp humör och jag tycker en lärare ska tänka på sitt utryck! Inte känns det bättre heller när jag vet att HELA min grupp på redovisningen förra veckan utom jag och en till tjej, de fick VG+ och MVG. Och vi två fick ett bra omdöme men endast ett enkelt G. Det retar mig så inninordens. Jag brukar inte bry mig om ett brty bara jag får G men detta kändes så förnedrande. Kan ju ha att göra att jag och P hade för seriösa presentationer och ämnen. Men jag trodde faktiskt att det var det vi skulle lära oss att inte flamsa och fnittra oss igenom en information. Har tappat lusten för detta ämne. Jag som sett fram emot det. Trodde iaf på ett VG. Men, men livet går vidare. Egentligen borde jag va nöjd med ett G, för jag ser ju alla andra vilket storhets vansinne de får med strävan efter ett MVG. Skit samma NU släpper jag det!
Har pga av dålig sömn och skolan känt mig väldigt låg och ledsen sen jag satte mig i bilen och åkte hem. Det är ju så sällan jag mår dåligt och av en skit grej. Ska iaf vara ledig i morgon, min skolan är stängd. Och lilleman ska vara hemma med mig eller om han åker till morfar. Och när vi hämtar de två stora så ska vi åka direkt till badhuset. Måste prova bikinin först, har ju växt endel sen sist=) Blir sedan lite mat handling, kattmat och inköp av presenter till dotras vänner som ska ha kalas i morgon kväll. Blir väl antagligen mat i stan med. Skulle vilja åka till köpcentra i möra...Kanske hinner med det om lilleman är med morfar. Tröst shoppa lite brukar göra susen;)
En lite komisk kommentar från min storebror om vad han tyckt när han var 6-8 år: Våran mamma hade suttit och diskuterat sterilisering med granntanten. Och då min bror hört på tv att ALLA horor var steriliserade, så tyckte ju han att det var fruktansvärt att ha en hora till mamma, då vår mamma är steriliserad. Så han hade ju så klart blivit jätte ledsen och grina om hur hemskt det va att mamma va en hora =)
Tisdag...
Va hemma till tolv sen har jag bara segat och inte gjort någonting. Har massor som skulle behöva göras men hade ingen lust. Så bara för att dagen bestod av ren slöhet så har dagen kännts så seg. Lite aktion i tillvaron och en massa måsten då springer dagarna iväg. I morgon e det fullspäckat iaf.
Går in i v 23 idag. Och lillan i magen sprallar som bara den. Skönt att det känns. Lite svårt har jag att dölja magen nu för tiden med. Är ju inte riktigt tillfreds med den. Fast hemma så gör det mig inget. Ligger gärna med en hand på magen och känner sparkar och rörelser.
Bara 17 veckor kvar nu. Kom på en tanke om igångsättning idag för att slippa gå och oroa mig för att när det kommer att starta. Funderar på att prata med aurora barnmorska för att få lite råd. Inte för att jag är orolig egentligen och det spelar inte någon roll vilken dag bebisen kommer. Ja bara jag får passera 9:e juni och inte längre än till 21:a juni så funkar vilken dag som helst. Men jag har ju hört om att barnmorskan kan dra med fingret och lossa kanten i tappen så att det ska påverka en igångsättning. Kommer inte ihåg vad det heter nu, fast jag nyss läst om det. Min barnmorska som jag hade med första grabben, gjorde det på mig och hjälpte även slemproppen på traven. Så dagen efter fick jag värkar så vi åkte in. Sen så att sedan ta hål på fosterhinnan brukar fungera om man redan är "uppmjukad". För jag vill inte bli igångsatt med hjälp av värkstimulerande, fy fan säger jag bara! Finns iof nå naturligt hormon som man kan få så det kanske skulle gå. Det här med igångsättning har ju att göra med lite att jag kan planera och slippa köra barn till morfar mitt i natten och sedan ta mig in till förlossningen på bästa sätt. Visst att det går men tänk vad enkelt att åka in kl åtta på morgonen få hinnorna tagna och bara vänta där inne. Istället för att inte veta när jag måste åka in. Men, men får bli en tanke som får ligga och gro iaf. Min psykolog tyckte det låter förnuftigt av mig att tänka på förlossningen redan nu. Så jag kanske kan minska denna graviditet med två veckor=) För ju tidigare i juni den kommer så slipper jag gå i den värsta värmen med mage och sen det där jävla avslaget som man inte ens slipper vid ett snitt. *Urk*
Lite att fixa och tänka på:
Måste ringa om nytt UL för att kolla moderkakan
Kastera och flytta katt 23:e februari
Evk 23:e mars
Ska till barnmorskan 2:a mars
Mödrapsykologen 4:e mars
Operation 8:e mars
Sen har jag inget mer inplanerat förutom en massa läxor då förstås
Inte konstigt att det bökar omkring så mycket där inne
Två idag
Sensation! Jag åkte till skolan och på matte kl halv nio i morse. Börjar fatta galoppen med det jag just nu håller på med iaf! Sen så hade vi grupparbete. Blir väl sisådär, så rörigt när vi är fyra stycken. Sen blev det långlunch hade med mig min egen gjorda potatisgratäng och kyckling till det. En person som jag inte rinktigt är tillfreds med frågade om jag va med barn. Sen efter lite diskussion om dennes släkt (speciellt en *uäck*) Så säger hon när hon går: "Får jag hoppas att jag får vara barnvakt sen då". Ööö vad mena hon med det? Fick mina onda aningar om ett visst förhållande. Men förstår inte att hon ens vräkte ur sig om att få va barnvakt!
Va till mödrapsyk idag. Vi pratade mest om barnens pappa om förlossningen. Ja, jag vet att det är långt kvar. Men jag känner att jag måste ha någorlunda koll på situationen nu. Så gott det går iaf, inte lätt att förutspå vad som sker i sommar och under en förlossning. Men det är därför jag känner att jag måste ha lite koll.
Hämtade sedan barnen. Dotra fick ta med en kompis. Som vanligt lite gnäll när man kommer hem iaf. Kompisens mamma frågade o jag va gravid och grattade. (Det gjorde iof även den andra tjejen) Hon ville själv ha fler barn. Men fick inte bli gravid då det blev nå fel på blodet just under förlossningen så hon kan förblöda. Dom har tre barn, men hade planerat för en stor familj. Så tråkigt när det händer sånt. Men hon sa att hon trodde ödet styr och att allt som sker har en mening. Typ den första som har sama åsikt som mig i det. Kändes skönt att jag inte tänker helt korkar=)
Mat dax igen då:( Bara engelska i morgon och kliver även in i v 23. Gud vad fort tiden går! Bara det kunde bli sommar!
Alla hjärtans dag <3
Jag klev iaf upp, gjorde frukost och städade lite (syns inte nu efter popcorn ätandet) Åkte sen t IP och åkte pulka. Som tur va så va min bror där så han åkte nån tur med lilleman. Till och med en sista sväng. Men då va lilleman så trött så han orka inte gå upp nå mer. Så jag tog påsen med filten satte mig på den och åkte ner. Man tager vad man haver=) Fort gick det iaf och jag slapp ju gå.
Igår var även det en lyckad dag. Va till tandläkaren med grabbarna och deras pappa va med. Körde sen dotra till dansen och väntade på henne. (Dom hon skulle åka med hade magsjuka) Sen så åkte vi till köpcentra och köpte semelbulle som dotra ska ha med sig i morgon till skolan. Dom hade inte tid att åka och köpa åt henne. Inte så att dom kan tänka på detta nån vecka innan så dom hinner fixa. Men nu får hon iaf lika som alla andra. Blev lyxmiddag på IKEA, Korv me dbröd och pizza slice och glass till efterrätt. Billigt blev det och mätt blev dom med. Åkte förbi Ica innan vi åkte hem och köpte godis och kvällmat.
Lagade mat när vi kom hem. Dotra skulle sedan sova hos en kompis. Så det blev bara jag och grabbarna hemma. Kollade på melodifestivalen. Och det var rätt låtar som vann. Även om jag tycker Moreus låt va gullig=)
Nu blir det till att försöka slappa ska elda lite och dammsuga först bara.
Änligen helg igen
Veckan har gått fort men ändå känts seg. Men nu är det äntligen helg, eller som någon sa en tranportsträcka till nästa arbets/skolvecka. Ska till tandläkaren med grabbarna i morgon. Idag blir det bara lugnt, lite pizza och dricka ikväll och melodifestival- mys har jag lovat till i morgon. Ha ha DU skulle ha sett din spanska lärare ta ton idag=) Iaf bestod dagens tema på skolan av slager. Så det bjöds på godis, chips och dricka, musik och karaoke med. Det va några "tokar" som sjöng. Så jag har inte gjort så mycket i skolan idag. Missade matten med en timme sen så satt jag nere i matsalen fram till ett. Hade då religion. En aning panik i kroppen då jag är så täppt i näsan så jag inte kunde andas. Hade ju självklart glömt nässprayen hemma:( Men nu är det löst=)
Satt innan lunch och skrev min blogg- läxa. Hann skriva ett stycke sen blev det för mycket känslor så då lära jag kika lite på internet innan jag kunde fortsätta. Jag hoppas att jag får bra betyg på bloggen iaf. För den är väldigt utlämnande, men jag vet ju att det bara är min lärare som ska läsa det så det känns bra. Annars skulle jag inte kunde skriva den på det vis jag gjorde. Kanske lägger ut den här sen.
På tal om känslig. Dotra har ju en mp3 och en massa blandad musik. Hon satt i soffan bredvid mig och lyssnade förra helgen. Jag tittade upp då sitter hon alldelens glansig på ögonen. Så jag frågar henne vad det är. Då säger hon att det är en så jätte sorglig låt som hon lyssnade på. Hon ville inte lyssna mer för då skulle hon börja gråta, lill- gumman. Jag lyssnade vad det va för låt: Bryan Adams Every thing I do, fast en tjej som sjöng. Tänk att hon kan lägga känslor i musik. Helt otroligt.
Annars rullar väl livet på. Ja rulla kan man ju säga nu för tiden=) Fattar inte att jag ska bli större! Har kommit in i en overklighets- fas igen. Från att ha inte ha kunna låtit bli att köpa nå litet gulligt plagg till att känna mig övermättad och smått orolig. Bytte ut plastad frotté som inte fungerade, till ett påslakan i rosa till spjälsäng. Men det är det enda jag köpt nu på "länge". Nu känns det som jag vill komma för bi denna tid med snö och att det får lov att bli vår så det snart kommer en bebis. För nu känns det så overkligt.
Ska nu försöka slappa lite, lill- grabben spelar musik för mig. Inte allt för vackert och lugnt låter det. :/
21+0
Har iaf börjat tänka på en reservplan om vem som jag kan tänkas ha med mig under förlossningen. Som det känns nu så skulle väl tre av mina vänner vara mest lämpad. Fast jag tror ändå inte att jag vill ha med någon just då bebisen ska ut. Känslig sits det där. För inte vill jag ha publik när jag går på toa inte. Men sen har jag en som jag känner fast ändå inte, som jag har funderat på om jag ska fråga. Men det känns lite pinsamt faktikst. Fast hon jobbar ju inom vården och har säkert varit med under nån förlossning. Ska iaf ta upp det med barnmorskan och jag vet ju att denne personen skulle ställa upp. Men som sagt det är ju precis när semestrarna börjar och skulle denne va med så kanske hon jobbar eller har åkt iväg på semester. Men fråga kan jag alltid göra. Visst att det är långt kvar, men jag vill ju gärna slippa tänka på det då jag fått värkar redan.
Annars tar jag dagen som den kommer. Börjar kännas lite segt det med. Igår satt jag i skolan och gjorde typ ingenting. Idag har jag bara engelska mellan tio och halt tolv. I morgon ska jag ha matte handledning om bråk. *Uäck* Sen har jag religion och pedagogiskt ledarskap med grupparbete. Fullspäckat i morgon lugnt idag alltså.
Kollade på spålöst igår. Och hon som var med, hennes adoptivmamma var den första som fick veta att jag väntade min stora grabb! Lite kul att få visa honom vem det va.
Nä nu blir det en dusch sen iväg till skolan. Gillar inte engelska, fast det går bättre. Måste engagera mig lite mer bara.
Helt fantastiskt vad som växer där inne!
"Pust å stön"
Barnen va med pappa sin i två timmar sen åkte vi och käka på Sibylla. Sista kupongerna rök där. Nu är jag bara hemma och slappar. Eller försöker slappa. Har en liten gosse här som bara tjatar och gnäller! Så drygt, han började kl sju i morse. Sen så har han gnällt om något sen vi kom hem vid ett. Först efter tuggummi, sen fika, fast jag nästan nyss frågat om han ville ha, sen när han fick fika så börja han gnälla om att leka med nån, fast grannen va hit nys då sa han inget. Men det är äl barn i ett nötskal.
Skulle behöva fix alite läxa som jag har till veckan. Bla om vett och etikett. Jag valde "Netikett" hur man beter sig då man får ett meddelande och hur man svarar och om man måste svara. Va alltid trevlig är det största budskapet iaf. För på samma sätt som du skulle behandla någon öga mot öga precis så ska man bete sig via nätet. För tänk dig tanken att du står och prata med någon och denne inte svara...Det skulle ju va väldigt märkligt.
Nu blir det vila lite mer sen kvällsmat, eldning och bada barn.
Fyndat igen=)
Så bar det av hem och käka tacos. Och let´s dance som typ alla andra tittar på med. Somnade strax efter tio. Idag har det även varit en lugn dag. Körde in tjejerna på dans sen åkte jag och lilleman ner på lindex. Han hittade så klart ett par jeans som han ville ha. Har kikat på dom jätte länge åt honom men tyck att dom varit för dyr. Och dom va inte så billig på rean heller. Men idag kostade dom 69,50, ordpris 249kr så det kallar jag fynd. Hittade även en amnings bh till mig för 79,50, ordpris 299kr. Så jag är nöjd med dom köpen. Lilleman är en riktig kläd-nörd. Och jens är det bästa plagget, tycker han iaf.
Tänkte jag skulle ta mig en tupplur på soffan en sväng. Ska lagas lite mat senare ikväll. Just nu så är dom så nöjd med lördagsgodiset dom fått. Så jag hoppas dom inte blir hungrig på mat allt för tidigt.
Lillan har jag liiite mer koll på vilka tider hon är vaken. Kl 03.00, 07.00 och håller det i sig för matning på morgonen, så är dom tiderna okej.
Nästan lika vagn, har ju en -04 så den ser liiite annorlunda ut.
Lite småfix med den så fungerar den utmärkt.
Konstigt
Kollade på en dokumentär på tv nu innan lägg dax. Så tragiskt det kan bli och vara. Eller jag kollade på två. Och tårarna rann båda gångerna. Fast det var ett tag sen jag lätta på trycket så det känns bra nu.
Lillan har då rört sig mycket nu ikväll. Så det håller tankarna på annat emellan åt. I morgon är första dagen på länge som jag inte ska någonstans, inte vad gäller skola iaf=) Känns så skönt! Men tror faktiskt jag bara blir hemma. Alla andra är väl fullt upptagen iaf. Men det finns nog nå städning att fixa med. Lilleman blir hemma han med, han ville va med morfar och skotta snö å fixa och dona. Så det blir nog så. Han ska ju jobba som morfar när han blir stor så det är ju bra att han börjar i tid;)
En väldigt underlig grej har inträffat. Eller underlig och underlig, människor dör ju mest hela tiden. Men just detta känns lite hmm... konstigt. Jag har fått en ny "rutin" på lördagar efter dansen, det är att åka till ett visst ställe och inhandla godis. Dom har ju typ massor att välja på och inte speciellt dyrt. Va dit i lördags med de två minsta och en kompis till dotra. Det blev exat 1kilo säger h*N I kassan, 70kr. Jag sa nått tillbaka, h*n frågade sen om jag ville ha en påse och jag tvekade men tackade nej och sa att jag klarad mig, med ett leende. Önskade varann trevlig helg. Och idag så läser jag att människa dött!!! Känns väääldigt konstigt. H*n stod ju där livs levande som så många gånger och år förut. Men nu är h*n borta! Vet ju egentligen väl vem det är. Men du vet "Alla känner apan, apan känner ingen". Men ja jätte konstigt är det iaf. Vet inte vad som hänt eller när. Bara att h*n levde i lördags. Konstigt, konstigt...
Sov dax nu iaf och sänder en tanke till de anhöriga
Svettiga fötter :P
Ja det kanske inte är alla som blir svettig om fötterna när de blir är. Men tydligen så blir jag det. Då är jag så arg så jag kokar! Och det finns bara en som kan få mig så arg. Hur f*n kan man ta upp två år gamla saker som inte finns och inte har funnits i den utsträckningen som människan tror!?!?! Skulle inte hinna med i den takten människan tror. Men ja skit samma, fick lite städat här iaf pga all aggretion. Så lite nyttigt är det att koka över ibland. Och just i detta ämne kunde människan dra åt helvete med! Hoppas bara de orden gick fram. Jag vill inte höra ett ljud om det igen.
Och det jag tänker leva och sträva emot är en lugn, harmonisk tillvaro med mig och "alla" barn. Och så länge jag själv inte är 100% på topp och ALLT fungerar i mitt liv, så kommer ingen annan komma in i mitt liv heller. Fast jag kan aldrig lova det till hundra, för det kan ju komma någon som får mig och barnen att må bra. Men jag letar inte efter någon!
Var på matte handledning idag och ja, huvudvärken dök upp som ett brev på posten. Jag verkligen avskyr matte. Men den ene läraren han är ju faktiskt bra och ingen viktigpettet som verkar bäst. Utan en gubbe som egentligen gått i pension men som jobbar extra som matte lärare. Han är nog den enda som kan få mig att jobba på. De andra två nja jag vet inte jag...Men ska ta mig dit ev på fredag med. Men känns inge kul då jag annars är "hel-ledig" på fredag. Så vi får se. Har en ny bok nu iaf så ska försöka jobba på lite hemma.
Slå på trissor så ringde BÅDA mina bröder idag! Först behövde min "ensamme" bror ha hjälp med datorn och e-post programmet. Och vi pratade lite Norge och resa mm. Sen efter två timmar (under skoltid båda två), så ringde min andra "infekterade" bror. Ja jag kallar honom infekterad, då det fortfarande inte känns helt hundra. Jag svarade lite spänt så klart. Han undrade om jag hade nå skidor till hans äldsta dotter. Ööö nää då han har en dotter som är lika stor som min så är ju chansen ganska liten att jag skulle ha några som hans dotter kunde ha. Egentligen skulle jag ha sagt att han skulle gå till pappa och fråga om han kunde köpa ett par, då det faktiskt va pappa som köpte de riktiga skidor med pjäxor till äldsta grabben när han va 6 år. Men jag höll munnen. Jag vet ju inte vad hans barn fått av våra föräldrar så därför så tycker jag inte att han behövde den informationen. För då pappa köpte de till grabben så ringde han faktiskt själv och frågade om grabben va intresserad och att han isf kunde köpa. Och det tackar man inte nej till, 1300kr för riktiga grejer. Frågade om dom skulle åka utomlands, men dom hade inte tittat om resa. Jag tittar typ varje dag efter sista-minuten. Men det beror ju på moderkakan å skit. Sen fick äldsta grabben en tid till Logos-test just då vi skulle va borta. Så ja vi får se. Som sagt dotra nöjer sig med Leksand sommarland hon =)
Äntligen har jag nog snokat igenom varenda affär efter "fynd", så nu har jag inte handlat nå bebiskläder/saker sen i fredags=) Och det känns bra att inte ha gjort av med nå pengar. Ja förutom på mat då. Men förhoppningsvis så kommer jag ha pengar kvar på mina konton till barnbidraget. Skulle ju typ kunna haft 3000kr till. Men babyskydd behöver jag sen, kläder till mig och barnen behövs det med. Har ju köpt kläder till mig som jag kan ha sen med så det känns som jag inte gjort dumma köp. De "onödiga" köpen kommer ju till lillans post. Men har handlat de mesta kläder på rea. Har endast köpt två filtar, två klänningar och nån "leksak"/mjukisdjur till ordinariepris. Så plus minus noll så har det kostat mig 500-700kr "onödiga" pengar nu. Men är det en flicka så är det ju värt det. (Håller tummarna att BM så rätt som hon va så säker på!) Blir ju inte så dyrt när lillan föds. Behöver en spjälsäng och ev ett skötbord. Men har lång tid på mig.
Nu blir det lite tv och förhoppningsvis somna i tid!
Livet 2006-04-29
"Sitter här och lyssnar på den otroligt fina låt som är skriven till Tille. Han har förändrat mitt sätt att vara. Jag har tre underbara barn som jag aldrig skulle klara mig utan. Att en sådan lite krabat som Tille, som jag inte ens kände, kan gripa tag i ens hjärta så djupt. Finner inga ord hur jag skulle kunna beskriva den kännslan. Jag ska bänka mig vid tv:n med en trave papper och kika på dokumentären när den visas. Kommer gråta floder. Önskar jag va stark när det gäller livet själv. Men jag känner mig så svag. Vill leva ett sprudlande liv. Men den riktiga livsglädjen vill liksom inte ta fäste. Bara solen och värmen kommer på riktigt snart så hoppas jag att orken kommer tillbaka. Har ju min "lille" store pojk ***** 6 år. Han är så duktig på många sätt och vis. Men även solen har sina fläckar säjs det. Han är den mest lojale och charmigaste grabben, fast tyvärr visas de sidorna inte så ofta här hemma. Men han har ju sina syskon att kämpa uppmärksamheten emot. Och lilla **** 3,5 år. En lite kämpe som är i kiss och bajs åldern. Och tror hon har blivit bäbis:). Hon kan det mesta hon den lilla damen. Men sätter hon tvärnit så gör hon. En vilja av stål och envis till tusen. Inte många som ser hennes baksida. Ute är hon en blyg tjej som gör det hon blir tillsagd utan att säja ett ord, äter det hon blir tilldelad och tyvärr så pratar hon inte med andra en de närmaste eller efter att nån busat upp henne till max och då får man inte stopp på henne. Hemma är hon 200% hela tiden!!! Jobbigt pust:). Från det att hon slår upp ögonen till dess hon somnar. Massa rackartyg hela dagarna hemma. Som sagt hon har ju två bröder så hon vill väl visa lite kurage. Lille ****** 9 månader får jag inte glömma. Ett riktigt litet charmtroll som kommit på vad benen ska användas till. Så fort han får chansen så drar han sig upp. Väldigt mammig, tycker inte om främligar, typ alla andra då. Pappa går väl bra. Hoppas att han blir lite lugnare än sina syskon;) Fast han har ju att brås på. Det blir inte några fler barn för mig. Inte i detta liv iaf. Älskar barnen över allt annat på denna jord. Jag hoppas de ska uppskatta mig för att de kom till livet. Vill dem det bästa. Kärleken är viktigare än allt annat. Jag ska försöka ta tag i mitt liv så att det blir så där lyckligt sprudlande som jag vill ha det.
Kram"
Sen jag skrev detta har mycket förändras. Jag och deras pappa flyttade isär nio månader senare. Och vi byggde upp våran egna lilla familj uta en pappa. För att bo med en psykiskt sjuk pappa det är inte lätt! Har haft våra duster genom åren, men har ju alltid ett band till varann ändå. Både genom barnen och mycket som varit innan. Och en längtan efter tvåsamhet och en återförening som vänner i början av förra året, ledde till en förälskelse som sedan ledde till ett nytt liv och en separation som tillslut blev oundviklig då pappan fick bla psykiskt blackout. Så nu lever jag själv igen. Men trots en graviditet som kom oväntat så känns livet mycket lättare nu. Och bättre ska det bli =)
Redan v 21 då
Kom på en sak
Men till saken hör ju att när nu "äntligen" småbarnsåren är borta och en stor kostnadsfråga är "löst", ja då lyckas man få en bebis till. Förstår inte hur jag lyckas jämt:S Sen är det ju inte bara blöj-frågan utan friheten att INTE ha jättesmå barn. Nu behöver alla barn ses till långt upp i åldrarna. Men just det där att dom klarar av saker själv. Allt från att göra en smörgås, gå på toa själv, slå på tv:n och jag får äntligen sova en hel natt. Nu ska här börjas om igen.
Första året så är det värst med att vakna stup i kvarten. Sen orka vara pigg OCH glad på dagarna. Sen eftet dom blir året så är det ännu värre att inte få sova. Sen allt passande med allt. Men det är ju sånt som ingår i småbarnsåren. Och visst jag har ju hunnit vila upp mig ett år minst, än vad jag gjort under 9,5 år med de andra barnen. För då kom dom ju ganska tätt. Så det ska faktiskt bli en kul(!?!) jämförelse. Men jag tror jag kommer bli en mer lyssnande mamma nu än jag varit med de andra tre. För nu kommer tiden finnans på ett helt annat vis. Och jag ska lära mig stressa ner! Jag måste inte allting jämt, det går att bara vara med. Jag börjar ju få bra kläm på det nu i all ensamhet:/ Inte roligt jämt, det kan jag inte påstå. Men nöden har ingen lag!
Ja en liten inflikning om hur det är att ha små bebisar. Inte lätt jämt, men ett leende tillbaka så orkar men ett tag till å ett till å ett till...
Halvtid
Du är på dag 140 av 280. (50%).
Du har gått 19 fulla veckor och 6 fulla dagar (v19+6).
Du är i 5:e kalendermånaden.
Du är i 5:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum Mån 21 jun 2010
Du har 140 dagar kvar till beräknad förlossning
Helt otroligt egentligen! Har typ nyss fattat att det verkligen kommer att komma en ny familjemedlem å *poff* så har det gått halva tiden. Men om jag får räkna om lite å minska ner lite, om jag utgår ifrån lillemans förlossnings-start, så kommer bebin kika ut ca den 10-11 juni. Jag kan ju få lov att knipa igen på skolavslutningen iaf, tror den är den 9:e juni. Fast det var ju nån som gissade starkt på 10:e juni;) Men jag vi får se. Kanske går över en vecka istället:P För sommarlovet skulle ju inte kunna börja bättre för barnen=)
I helgen har jag bara varit hemma, eller i lördags körde jag tjejerna på dans, sen in på leksaksaffären och köpte en studsmatta, halva reapriset så 250 kr för en skapligt stor det är jag nöjd med. Sen så har jag städat och tvättat. Igår röjde jag det mesta ut ur tv-rummet ligger lite ren tvätt på matsalsbordet bara. Barnen tyckte det blev tomt. Men det jag tog bort va deras skrot och en massa papper på hyllan under bordet. Men nu får det bli slut på leksaker och skräp där inne! (Undra hur många gånger man sagt det).
Det har iaf rört sig väldigt mycket i magen, det både syns och känns tydligt från alla håll å kanter. Försöker kolla dygnsrytmen på lillan, men jag hinner ju glömma bort det till nästa gång. Men skulle va kul å se om den håller i sig sen. Jag tror att det är lugnt på natten iaf. Så det är ju en fördel=) Rörigt efter kl sex ett tag, sen är det lugnt igen. Men just där tappar jag kollen på när och hur mycket.
Idag blir det skola igen. Känner att jag ligger efter! Men måste ta tag i matten och engelskan! Data hela dagen idag annars. Hade tänkt åka in på matte handledning. Men det lockade inte direkt. Så få se hur jag gör efter jag duschat...
Ungefär så här ser hon ut. Det är en riktig liten människa<3
