För tidigt...
Barnen har inte förstått att han är borta. Då han redan varit "borta" först sedan 31 januari 2007, sen den snabba in och utflytten som var 4 juli till ca 14 november. Han var hit nästan varje dag det första året 2007, jag trodde på honom att han skulle fixa detta och bli sitt vanliga jag. Sen så gav JAG honom besöksförbud eftersom han betedde sig så illa när han kom hit. Senaset året så har han endast varit hit när lilltösen döptes i november 2010. Även då så var han "påverkad" av något. Otrevlig och sluddrig. Och efter den gången så var han aldrog hit nå mer. Vi firade barnens födesledagar på förmiddagarna hemma hos barnens farmor och farfar. Och det har fungerat bra. Han har varit ledsen när vi åkt många gånger. Julafton var sista gången då vi alla var samlad. Han såg väldigt svälld och sliten ut. Vi träffades även på ett lekland i början av januari. Då var dock inte stora grabben med. Han har sedan ringt och ville ses men det har varit kalas och han har låtit sluddrig. Ca tre veckor innan han dog så berättade han för mig på vilken kyrkogård han ville ligga. Kändes väldigt underligt att en person som man tror ska komma åter i livet plötsligt tror han ska dö. Visst tror jag mycket av hans prat var för att skrämma mig och för att jag skulle tycka synd om honom och hjälpa honom. Men jag kände att jag kunde inte göra mer än jag gjort. Och ändå har inget hänt. Jag har lyssnat, skällt, varit förstående, gett pengar, köpt snus, ringt om lägenhet, vård mm mm mm Vad har jag kunnat gjort annorlunda??? Jag har levt på hoppet om att han ska bli den som fanns innuti honom men som låg gömd.
Även om en historia är slut så har en ny tagig vid. Han berättade innan sin död att han var rädd för exet som sambon hade börjat ha kontakt med. Han berättade om att hon är otrogen, om en man som brukar befinna sig i hennes lägenhet. Att han blir utslängd titt som tätt. Han ville där ifrån men visste inte hur han skulle ta sig till. Han var rädd för att bli hemlös. Han sa till mig som så många gånger föruta, att när han dör så ska barnen ärva allt. Den subban han bodde hos nu skulle inte få ett skit. Han frågade mig massa gånger om alla försäkringar va skriven på barnen. Jag sa att jag inte kunde veta. Men att det borde vara så. Eller så sa jag vet inte och att han skulle fråga sin förvaltare. Men nu börjar soppan. Hon kallar mig girig som undra om det fanns saker efter honom kvar i lägenheten. Men det som fanns enligt hennes ordval va "skräp" och två påsar kläder. Där har han alltså bott i 16 månader och hans saker va två påsar kläder och skräp. Detta ska det stridas i. Sambolagen ska det grävas djupt i!!! Han älskade aödrig henne. Han fattade aldrig varför han flyttade dit. Ett jävla infall bara, sa han. Han har ringt sin mamma och gråtit då han blivit utkastad. Hans pengar har hon tagit sa han alltid. Han fick tydligen pengar av sona föräldrar. Dom skjutsa honom alltid, köpte presenter och julklappar. Sånt man tycker hans sambo ska hjälpa till med. Massa frågetecken alltså. Hans smycken, dator och mobil försvann veckan innan han dog. Datorn krachade i samma veva. Undra varför??? Ha sa att han kände sig så konstog. Jag skojjade med honom och sa att han kanske blev förgiftad. Kanske det sa han.
Han berättade om en bekännelse dagarna innan han dog. Om att hon inte var så oskylldig i det hennes ex gjort och även annat. Han var rädd!
Men han hade stilla insomnat på morgonen den 14:e februari 2012. Nu slipper han lida mer. Och han slipper såra oss mer. Men kämpa för vad han ville och för barnens del det kommer jag att göra.
Fredag
Hem hämta barn och passa en väns dotter. Kaffe när hon blev hämtad. Fixa middag eller ja korv med bröd. Sen köra barnt till disco. Hem styra upp stora grabbens missförstånd. Då han glömt bort att han lovat en tjej att komma dit innan discot. Men också lovat en killkompis. Men han fixa det, med lite övertalning, nästan helt själv. Så jag körde honom och kompisen till tjeje sen. Hon är typ kär i sonen men sonen är inte kär. Och hennes kompisar tjatar på sonen om att han måste bjud upp henne på discot. Men han vill inte egentligen. han vill att jag ska säga åt tjejerna att sluta tjata. Men sitt "kärleks liv" får han allt styra upp själv. Ska så klart hjälpa honom att bli stärkt i att säga ifrån. Men resten får han fixa själv.
Men annars har jag och lilltösen haft det lugnt ikväll. Hon somna, men klädde på henne och hämtade de två minsta. Stora grabben får skjuts hem halv elva. Kommer väl somna innan. Men såklart jag inte går och lägger mig innan han kommer hem.
I morgon blir det kanske utgång eller ja mat ute. Men ett stort KANSKE. Känns lite som min otur. Och ännu en gång så får jag höra. Ja men dom kommer ju förbi i morgon vid sex. Ja alltså bara en snabbs. Men säg för fan att vi vill ändå inte ha dig med. Och nä jag bryr mig inte, tänkte inte ens tanken förns personen försökte glida undan med det lite fint. Avskyr sånt, det är så jävla genomskinligt :P
Men en spontan grej hade ju varit kul, men händer ju inte mig :P
Annars så snurrar tankarna på praktiken och sommarjobb. Har iaf fått många (i mina ögon mätt) positiva kommentarer om att jag passar att jobba på förlossningen och bb =) Och det känns så kul! Kommer även prova på kvinnokliniken ju. Och det blir nå nytt ju. Fast det är ju de andra ställena också. Jag hoppas så innerligt. Ursäkta mitt tjat. Men en dröm som funnits i tio till tolv år ligger precis framför mig. Och bara en person kan rasera den. Men facket måste vara på min sida. På af idag så sa handläggaren att antingen så svarar inte facket och då blir det ett godkännande automatiskt eller så svarar dom att de inte ser nå hinder. Eller det värsta att de inte godkänner pga olika anledningar och då anger den. Kan vara pga arbetstider, att det varit uppsägningar nyligen eller nå annat. Men hoppas, hoppas, HOPPAS!!!
8:e februari
Det första beskedet är att jag nu fått papperet ifyllt av chefen på bb om praktik på bb, förlossningen och även kvinnokliniken då hon tyckte att det är en fördel jobbmässigt att även vara där. Så det känns bra. Även om det är aborter, livmodercancer, de som ligger inne för att inte kunna få barn och andra negativa delar av barnafödandet och det allra kvinnligaste av kroppen som borde vara friskt. Men det ordnar sig nog. Papperet är även inlämnat till arbetsförmedlingen så nu håller jag tummarna att kommunal godkänner denna praktik annars stämmer jag fan dom :P
När jag sedan kom hem idag så läste jag att rekryteringsmyndigheten till polishögskolan ändrat sina antagningsregler igen. Så från att va behörig till snabb vändning till icke behörig pga högskoleprovet skulle va 0,9 eller 30 hp. Men idag är jag alltså behörig igen =) Mycket blandade kännslor. Men klart jag kommer att söka. Men jag blev mer nervös nu. Så nu blev det till att ta tag i träningen som jag tänkt ta det lugnt med fram till i sommar. Men före sommaren är det fys om jag skulle komma dit.
Livet rullar på.
Snurrig
Känt mig konstog idag. Orolig, nervös, gråtfärdig. Har inte en aning om varför?!?! Kan ju vara pms eller så e det förväntan inför praktiken och hoppet om att facket säger ja. Annars vet jag inte vart jag ska ta vägen om facket skulle neka mig. Då kanske mitt sommarjobb ryker också :(
Har vaknat av och ann idag. Känt mig gungig i kroppen och lite lätt gråtmild. Men nu känns det bättre. Kom även på att jag hade ringt fel nummer till Bb chefen. Kollade ett mejl jag fått och då upptäckte jag att jag ringt fel nummer i två dagar. Att man lyckas alltså :P Men hon svara inte när jag ringde så jag mejlade henne. Hon ringde sedan mig strax före 16. Då hade hón sett att jag ringt. Kul att hon ringer upp vid missat samtal :) Synd för den som jag ringt fel till typ 10 ggr på två dagar :P
Även samtalet idag med chefen va jättebra. Hon är otroligt positivt inställd på att jag kommer som praktikant. Och berättade vilka tider man jobbar och att jag nog kommer att få gå med två olika tjejer/kvinnor. Hon undrade om jag var singel och hur jag hade det med barnen om det var delad vårdnad. Jag tala om för henne att jag hade ensam vårdnad men väldigt bra hjälp av min pappa som alltid ställer upp. Och att jag är en öppen person som inte har något att dölja. Och jag ser inte barnen och heltid med barn som ett problem. Men ofta ser många andra problemet med det. Men hon sa att hon alltid frågar hur sina anställda lever för att lära känna. Hon fråga : Är du singel :) Så jag sa att träffar jag mr right nu så får han dock vänta =) Hon sa att oftast dyker dom upp när man inte alls har tid. Så hittills gillar jag chefen starkt.
Hon sa att vi börjar fylla i papper för BB och sen blir det nog ett sommarjobb på förlossningen. Och det sa hon denna gång utan att tveka. Men hon kan ju ha yrat till det. :S Menfå se vart jag passar. Jag sa att jag vekligen såg fram emot praktiken och va lätt lyriskt. Ja ja jag kan ju inte sälja mig nå mer ;) Och kunde inte va tyst över hur förväntans full jag är =)
Hon berätta lite tider som de har där. Och dagtid 7-16-30 men att det gick att rucka på tiden, de har fler singlar som är ensamstående som ändrar tider. Sen kväll va 14.15-21,15 natt 21.15-7 om jag inte minns fel. Hon tyckte jag skulle prova en natt under praktiken. Och så blir det. Jag sa även att jag skulle läsa matte b och det var helt okej för henne att vara ledig från praktiken för det och även andra saker som jag måste göra. Ja nu har jag ju inte tänkt ha praktik för att sen vara ledig. Men detta känns för bra för att vara sant!!! Men jag hoppas allt blir bra och att det leder till jobb. JAG HAR KÄMPAT FÖR DETTA I ÖVER TIO ÅR! Även om jag lagt det på hyllan emellanåt. Men jag har sökt sommarjobb på även under de år jag hade fast jobb på städfirma. Så efter en si så där 5 ansökninger så blev det äntligen min tur :) Så det har ju alltid funnits med mig hela tiden. I höstas när jag skicka in min ansökan till bb och förlossningen och skrev att jag var färdig undersköterska i december. Så fick jag svar ganska fort att jag var välkommer att söka när jag fått ut mina betyg. Och jag är där, nästan framme. Men ropar inte hej än. Skeptiker som jag e ;)
Så i morgon bär det av att fylla i papperet med bb chefen och sen in på arbetsförmedlingen för att få det kollat med facket. Fan nu blir det att hålla tummarna.
Februari
-24 grader visade min mätare på i morse. Det är riktig jävla kallt det. Men skinande som som ger lite energi som tur är. Elda, elda, elda är det som gäller.
Upp som en sol ner som en pannkaka eller tvärt om. Blev ju lite less när polisrekryteringen ändrat sin antagningsbehörighet. Men inget är för svårt nog att komma över det hindret. Någon kurs på högskolan så är det bara att söka igen. Fattas bara 22,5 hp så en kurs på 15 hp och en på 7,5 hp eller tre stycken 7,5 hp eller läsa en 30 hp kurs för att vara på den säkra sidan. Och matte b är klirrat och klart att jag får läsa fast jag har a-kassa. Så på torsdag börjar den kursen.
I torsdags som var så var jag på intervju på BB. Och det gick så himla bra. Jag gick som på moln där ifrån. Jag kommer först och främst ha arbetspraktik via arbetsförmedlingen där om bara facket godkänner det. Och upplägget kommer att vara 1 månad på bb och en månad på förlossningen. Så säg att jag börjar 20:e februari så kommer fölossningspraktiken börja 20:e mars. Bb chefen visste inte om förlossningschefen va med på noterna forfarande om att ta emot praktikant. Men det va till henne jag skrivit det via mejl. Och hon hade tagit upp det med bb chefen och hade då varit mycket postiv till det. Bb chefen föreslog även att jag skulle ha en längre praktik på bb. Så det verkar som dom vill ha mig :) Men förlossningen ligger prio ett på min lista. Jag sa även att jag sökt på barnkliniken. Då sa hon att hon haffar mig direkt och vill ha mig på bb helst då. Men jag ropar inte hej än fören alla papper är klar och min praktik börjat. Men just nu känns det så himla bra.
Alla har under alla år sagt att det är så himla svårt att komma in på bb och förlossningen och jobba. Lite därför som jag la undersköterskeutbildningen på hyllan. Men nu efter mer än tio år så kanske jag är där. Det gäller att kämpa och inte ge upp. Även om det känns himla motigt ibland.
Chefen på bb frågade vad jag skulle utbilda mig till sen. Jag sa at polis låg mig varmt om hjärtat men att jag måste skjuta upp ansökan dit för att det fattas poäng. Hon fråga då om inte sjuksköterska va något för mig. Jag sa att jag inte riktigt viste eftersom jag inte varit i den miljön och jobba, men att jag kanske ändrar mig efter denna praktik och blir sjuksköterska istället. Men i mig själv har jag växt en hel meter iom denna möjlighet.
Hon sa att vi lika gärna kan fixa passerkort och inlogg till timepool redan under praktiken. Så jag redan är inne i systemet. Jag ska in med papper på måndag eller tisdag för ifyllnad inför praktiken. Sen ska jag kolla med landstingets bemanning om jag verkligen ligger inne där ordentligt. Så kanske det trillar in extra jobb snart nog ;)
Så nu får veckorna gå fort så jag får kliva i min undersköterske uniform he he he ska även beställa en namnskyllt med benämningen undersköterska på :)
Just nu går jag runt på små fluffiga moln. Bättre än kärlek. Kommer inte ha tid för kärlek nu heller :P
