ensammafyrbarnsmamman

Idag är det en vecka sedan min lilla prinsessa föddes. Det känns helt otroligt. Hon är så snäll våran lilla tjej och allt har fungerat jätte bra med de andra barnen. Vi har varit ut på promenad varenda dag sen vi kom hem. Ja hon blir ju så klart hungrig varenda gång som vi ska sätta oss och äta. Men det blir nog bättre med tiden. Blev ju kvar några dagar längre på BB. Men det kändes skönt att få allt uppkollat och amningen att fungera innan vi åkte hem. Hon hade lite gulsot som fick kollas upp men värdet är på nedgång. Pappan var med på förlossningen och kom in varje dag på BB. Näst sista dagen så blev det mest jobbigt bara. Jag kände sån sorg och besvikelse över att han har så konstiga prioriteringar. Jag vet att han inte är sådan person egentligen. Och jag tror det är därför sorgen över att han förädrats blir så stor. Så den dagen så var det mest bara tårar så ögonen höll på ramla ur. Kunde inte hålla mig utan så fort en tanke kom så forsade det. En vän från skolan och hennes dotter kom och hälsade på, min gamla arbetskompis och barnen med morfar och mormor kom till BB. Sen har det varit typ dött med besökare. Ja, jag kan väl inte vänta mig nå annat heller. Men så klart det känns jätte tråkigt. En vän var förbi en snabbis innan det var dax för andra ärenden. Och vi var över till grannen med barn och barnbarn hemme och fick massa beröm för hur otroligt söt dotter jag fått. Sen kom iof den andra dottern med döttrar in och kikade en sväng. Ja min bror kom fem minuter efter jobbet. Känns faktiskt som om vår familj inte fanns, eller iaf några som bara finns när det passar. Jag vet att det är elakt att utrycka sig så, men just nu känns det så. Iaf jag som är en social person. Dagarna följs av amning innan uppstigning sen dusch. Frukost och amning igen sen göra typ ingenting. Iof har vi varit ut och handlat varje dag sen vi kom hem. Men värmen har varit olidlig i bilen fram till igår. Igår var det även midsommarafton. Alla var inräknad någonstans utom jag och barnen. Och det är också en sak som känns. Hörde hur mina vänner stod och diskuterade vad som skulle ätas hos den ena på kvällen och ditten och datten. Deras barn skulle vara med och det var samma gäng som vanligt. Sen den andra ligan var det samma sak. Nä, jag räknar inte in mig själv men kan någon bli mer ensam (som vuxen) än vad jag är... Det är inte roligt att vid snart 30 års ålder sitta ensam med barnen (som iof var ute och lekte) vid högtider. Det blev då ingen midsommarmat utan det blev hämtmat från pizzerian. Vilken midsommar det blev. Idag så har vi inte gjort så mycket. Jag har plockat lite och grillade till lunch. Sen vilade jag och lilltösen innan en tripp till ica för inköp av godis. Tog oss en promenad till morfar och mormor. En tur jag nu ångrar rejält!!! Min så kallade mamma är så jävla dum i huvudet! Jag verkligen hatar henne!!! Hon är så jävla otrevlig och säger en massa fula ord till baren och till mig sen tyclker hon att hon är rolig. Jätte roligt att bli kallad sur fitta av sin mamma dessutom inför sina egna barn! Sen att bli ombedd att dra åt helvete mm mm. JAG HATAR HENNE!!! Det slutade med att jag i tårar ammade klart och sen med henne i hasorna fort där ifrån. Hon tar tag i min tröja på bron och sliter i mig när jag står och balanserar med vagnen i trappsteget! Jag vändert mig om och allvarligt försöker slå till henne! Och allt detta inför de två yngsta. I tårar och med två skärrade barn så gick vi hem. Vid postlådan så brast det igen. Ja, jag vet att tårar lätt kommer när man nyss fått barn. Men det är heller inte så konstigt med allt det jag får vara med om. Jag har absolut ingen att dela något med. Varken glädje eller sorg. Min blogg som jag vet läses av en massa okända och nån känd, det är min enda ventil som jag kan dela mina dagar med någon. Fast på nå vis känns det konstigt att jag vill dela allt med någon som jag inte ens känner. Men det kanske kommer några kloka ord. En handlig betder mer än tusen ord. Jag vet att mitt liv kommer att någon dag bestå av någongon att dela allt med. Men just nu känns det väldigt långt bort. Jag vill heller inte "dela" mitt liv med en jävla psykolog! Jag vill ha evig kärlek och vänskap. Någon som alltid finns där för mig lika mycket som jag finns där för henne/honom. Dax för kvällsmat och kvällsrutiner. Jag är så otroligt tacksam och glad över att jag har mina underbara barn. Och just nu är det dom jag lever för. Jag älskar dom över allt annat! <3

I lördags kl 14.17 föddes min lilla prinsessa. 3510gr 54cm 34 huvudomfång. Det började redan i onsdags då släppte lite slempropp. Va till bm allt var bra. Mer kom i torsdags och fredag morgon åkte jag in kl 4 gjorde en kurva sen hem kl 6 och sov i 4 timmar. Va ut och handla och åt under dagen. Körde barnen t morfar sen hem å vänta. Kika på tv och slumra fram till tolv sen ringde jag in och åkte t förl. Fick en kurva och en sovdos kl två. Gallbesvär av de tabletterna. Så jag sov knappt nå alls.

Ja men precis. Jag har haft dryga värkar i ett dygn typ om inte mer. Slemproppen började släppa i onsdags morse sen har den plaskat ut med jämna mellanrum. Ont var 5-6 minut natten som var. Väckte de två barn som var hemma och körde de till morfar. Åkte in och ja så klart så var det inget. Nä så här sitter jag med dryga pinvärkar som sliter i min rygg och i min livmoder. Iof mer oregelbundet sen i morse men drygt. Jag har varit på stan å senare varit in på loppis varit på ica ätit på pizzerian ätit hos pappa å mamma sen hamna jag här i min ensamhet. Barnen sover kvar ifall jag kan åka in. Fortsätter det dryga så här om två timmar så ringer jag å hör om jag kan komma in så dom får stoppa det så jag kan vila ordentligt. För jag har aldrig gått med värkar fler dagar innan å inte att slemproppen gått heller allt för långt innan. Men detta tar priset å typiskt när jag är ensam. Har jag tur och är öppen iaf 2-3 cm när jag kommer in så kan jag ju få bli kvar å de sätter igång istället för att stoppa det hela. Men så är det väl inte. Just nu är all min tur emot mig. Fast den 19:e har ju varit ett datum som jag haft i tanken med. Så det visar sig det närmsta dygnet. Nu ska jag duscha, käka glass och slappna av. För ont gör varje värk och ondare ska det tyvärr göra. Men det kommer ju nå fint av det iaf.

Vaknade fem i morse och kunde inte somna om. Klev upp sju och väckte barnen och duschade. Körde dem till dagis/fritids sen in till BM. Läxade upp deras pappa en aning. Han dök ju upp hos BM, ett under att han kommer dit. Fast för mig kvittar det!!! Jag satt och fräste åt honom medan vi väntade på provtagning. Vilken jävla nolla som tror att han kan få vara med på vad som helst utan att göra ett skit själv!!! Jag börjar faktiskt må riktigt illa över själva tanken att han ska vara med på förlossningen. Ja utdrivningsskdet kan han glömma!!! (Som det känns nu iaf) Jag hopaas att jag är så klar i knoppen just inne så att jag har mage att skicka ut honom. Sen fick jag höra att han väntar på nå straff, 7 åtalspunkter!!! Vilken jävla idiot! Jag är så trött på honom. Har faktiskt inte skrivit här på länge om honom. Men jag har inte brytt mig heller. Men nu har han fan ställ till det. Och känslan av att ha en person med som jag inte känner mig trygg med, jag får rysningar, spy känslor. *uäck* Vad fan finns det frö stöd att få i honom?!? Det enda han tänker på är HAN SJÄLV, hans jävla ego att få se sitt barn födas. Men han kommer till 99% inte få vara i rummet just då. Vad finns det att se och göra innan?!? Inte ett skit! En massa dö tid till att tjafsa. Har jag tid, lust och ork till det!?!? Nä det har jag inte. Han kan fan sitta ute vid väntrummet för ultraljudet. Jag vill känna mig avslappnad och få må bra under min förlossning! Det är min kropp och mitt psyke! Men han lyckas väl psyka ner mig totalt till bebosen kommer. Jag har god lust att anmäla honom för hot ch psykisk misshandel. Men vad fan leder det till? Inte ens soc kan tvinga honom till bättring. En sjuk jävla människa är vad han är. Ja ni kanske ser mig död en dag pga hans sne steg. Jag vet inte...Han kan ju bli lika galen som de andra som dödar sina ex pga svartsjuka. Vad händer om jag utestänger honom från förlossningsavdelningen? Jag har inga svar, det hade nog inte de andra x:en heller innan de blev mördade. Jag orkar faktiskt inte nå mer snart. Jag hoppas att jag hinner på mötet med soc i morgon innan det är dax att föda. Men just nu känns det lite si å så med den saken att jag kommer hinna det. Men jag hoppas verkligen för, då får dom lov att ingripa mot hans beteende!!! Det kan fan inte va meningen att en person ska få gå runt och pskyka, hota och va allmänt idiot och missbruka utan att det händer nått! Men det är ju Sverige vi lever i. Så det är ju inte konstigt att det ser ut som det gör. Även om jag aldrig kommer att ångra detta lilla barn som kommer till familjen. Så kommer jag heller aldrig må riktigt bra över det hela heller. Men jag hoppas. Just nu är inte ensam stark. Just nu känns det inte nå bra. 5 dagar kvar max. Men hur jag känner mig nu så skulle det va lika bra om det inte startade fören den 21:a.

Har vaknat endast en gång inatt, strax efter tre va klockan då. Men jag släppte ut katten å somnade om. Gårdagen va en lågtråkik dag. Jag bakade tre rabarber kakor som blev så där, det är ju såsen som är godast=) Fixade bra mycket i barnens rum uppe. Var på affären och träffade en granne. Hon undrade så klart när bebisen ska komma. Har kännt mig lite undvikande mot henne pga det psykiskt dåliga jag mått. Fast jag har även tänkt att jag skiter i vad hon tycker, ja och det har jag så klart gjort. När jag var liten så var hon min "Tant" jag gick dit och fika med mamma, följde med henne på stan själv och sov över där ibland. Men hon hade en jätte positiv inställning och tyckte det ska bli kul med lite smått på gatan, för det va typ 6 år sedan kom vi fram till. Ja förutom de nya grannarna högst upp. Men varken jag eller hon räknade dom då de inte är by bor. Och bor på vägen över oss med:P Kom på att det är en person jag inte träffat nå under graviditeten. Hon var också min "Tant" när jag va liten. Jag kröp upp i knät och satt där fast jag sa inte så mycket. Men hon är bland de positivaste jag känner. Kommer ihåg när stora grabben föddes då kom hon med kläder. Jag har nog blivit den tjej som jag är mycket pga bra förebilder och mjuka människor. För mamma har inte varit den roligaste och omhändertagande mamman. Hon har lätt lämnat ansvaret till andra och inte varit kramig heller. Medan mammas vänner och släkt varit tvärt om. Jag har nog haft en bättre bild av mamma då jag var yngre, än hur hon egentligen var. För så som hon är nu det är hur hon egentligen är. Och jag förlorade den lilla bit normala mamma då hon blev sjuk. Nu har jag bara agg mot henne. Och det känns jätte jobbigt att inte ha en normal mamma. Men jag har ju pappa men måste ju träffa mamma med då vi åker dit. Och mycket pga alla mjuka människor runt i kring så har jag ändå kännt att jag betytt nått som deras dotter nästan. Men att jag under uppväxten försvunnit. Men jag har aldrig velat legat nån till last heller. Känns som detta lilla barn som snart tittar ut, har fått cirkeln att sluta sig. Även om det känns jätte konstigt att det kommer ett barn och att jag är själv förutom barnen så känns det bra ändå. Stora grabben börja prata om när deras pappa flyttade in för ett år sedan och allt kring det. Och jag brukar inte dra mig undan för att prata om saker som har hänt eller varit jobbig. Men det vände sig i hela mig när han började prata om det. Jag avstyrde det hela med att jag aldrig kommer att utsätta dem för något sådant obehag mer. Och att jag är ledsen att jag gjorde det. Och att jag förstår att dom mår dåligt över det hela. Men att VI är den lilla familjen som ska va snälla mot varann. Sen satt vi och pratade lite om det skulle komma en ny kille till familjen. Som kanske hade hund och barn och som vi kunde åka på semester med=) Så det kändes bättre och roligare att prata om det=)Lilleman somna med katten strax före åtta i går och sov i tolv timmar i streck. Blir lite städning nu sen in på BUP kl ett med stora grabben. Få se hur många möten till jag hinner denna vecka...

En måndag som alla andra. Ja förutom ingen matte då och orka inte åka och göra data provet men jag är näjd med VG i datorkunskap. I morgon är det möte på BUP igen för stora grabben. Och har inge förväntningar om att det kommer nån bebis före fredag. Känner att fredag är en bra dag. Även om jag haft på känn att den 16:e, som även va första BF enligt SM, är dagen hon kikar ut. Men det visar sig. Har sovit som en kratta i natt. Men mycket berodde på att katterna gnällde. Så typiskt när ingen av småttingarna är hemme:/ Men de åkte ut till slut. Förstår inte varför jag ska börja sova dåligt nu när jag sovit som en prinsessa i åtta månader!?! Lagt huvudet på kudden och max vaknat en gång per natt om ens det. Men nu vaknar jag av minsta lilla. *suck* Jag borde va utvilad till det är dax men det verkar lönlöst. Jag har flyttat lite sängar idag, bytt sida på dotras och lillemans rum. Känner att jag inte kommer att orka tapetsera två hela rum. Och då dotras tapet var trasig så fick hon flytta till dens idan där den rosa tapeten är hel. Och lilleman får nya på alla väggar när mitten väggen kommer upp. Men fy fan va skitit det va där inne!!! Men nu är det torkat överallt och minimalt med leksaker. Upp med gardiner som fattas. Har bäddat sängarna, så jag hoppas de vill sova där inne snart nog. Kommer va mäkta mör i morgon. Går som en gammal kärring på kvällar-nätter och mornar. Nu på dan är det bra. Men det känns som jag krockat med bilen övriga dygnet! Nä lite matlagning och tvättning. 7 dagar kvar är det iaf till BF.

Sovit som en kratta i natt. Vaknat typ hela natten första gången var klockan strax efter tolv! Det komiska är att jag känner mig pigg varje gång jag vaknar, kollar klockan och inser att det är massa timmar kvar att sova. Sista gången jag vakna var klockan strax efter fem sen sov jag vidare till strax efter åtta. Men jag tror jag vaknat bara för jag haft värkar. Tänkte nästan ringa in i morse och höra om jag kunde komma in för en kontroll om jag öppnat mig nå, så att jag kunde känna mig säker inför denna natt. Men nä då fegar jag ur och tänker att det inte är nå på G. Så jag hoppas att det inte startar på natten. Men det känns lurt. Jag har ju inte haft förvärkar med de tre andra mer än 1-2 dagar innan. Med lilleman så hade jag bara natten till han föddes. Så det är klart det känns nervöst. Men blir det samma inatt så tror jag att jag ringer in för en koll i morgon bitti... Barnen skulle ha träffat sin pappa idag. Men hanhörde inte av sig. JA inte fören vid fyra och sklyllde allt på mig!!! Idiot! Jag är så trött på hans barnsliga snack! Men vi har haft en bra dag jag och barnen. Va in på stor loppis. Inhandlade Po.p dreggel snutte lappar tre st. Dotra köpte tre böcker och storagrabben köpte ett spel och lilleman blev utan. Men va å åt sibylla så där fick han två grejer istället. Satt sen bara å dega. Kika runt på samma sidor en miljon gånger. Sov en sväng sen datan igen. Kom på att det inte går fortare av att bara inte göra nått. Så nu är barnens rum uppe tömt och den stora hyllan inflyttad i lillskrubben inklusive alla deras leksaker. Så nu väntar jag på nån snäll själ som kan bygga en vägg, måla tak och lägga lite golv. Tapten fixar jag själv. Dotra sover hos en vän och lilleman hos morfar. Så jag och stora grabben har kollat tv och käkat chips och godis. Lite orolig om det skulle sätta igång, men han klarar sig själv en stund isf. Nä dax att säga god natt och hoppas att jag överlever natten

Vaknade som vanligt strax före sju i morse. Men drog mig och somnade äntligen om, ja då ringer min bror halv åtta och letar numret till hälsocentralen. Ja han fick det, sen när vi lagt på och jag höll på somna om så kom jag på att det är ju lördag. Tog fram datan och kika runt lite på det vanliga innan jag tänkte kliva upp. Då ringer han igen vid nio och vill ha skjuts in till sjukhuset för att kolla infektionen i axeln. *suck* Ja en sak e positiv med det, jag fick mig en nästan barnfri förmiddag och slapp laga lunch så tidigt. Dotra följde med oss. Hemma ett igen, då käka jag och dotra potatisgratäng och grönsaker. Sen gjorde vi en gipsmage. Blev inte lika bra som den efter dotra, men ska fixa till den och förstärka den när jag har lust. Ha sen legat på soffan och de två mindre bara surrar å surrar så öronen faller av. Men de gick ut och lekte och pratade om lite lera och vatten, ja det regnar ju ute. Men när jag insåg vad de hållit på med senaste timmen höll jag på bli galen. De ha gräft i mitt land där jag nyss snyggat till. Med gropar av geggig lera och hela bron fulla av lera, regnkläderna, stövlarna en såg och ja plattorna i gången, gräset. Alltså jag blev så jävla arg på dem. Dotra fick skölja av bron ja hon gjorde så gott hon kunde. För jag hann inte se det värsta för då hade jag nog brytit ihop. Så när jag såg det som fanns kvar på bron va det inte roligt det heller. *suck* Sen va det bara att sätta dem i badet och jag tvätta rent gången, kratta till landet och skölja av bron å redskapen. Jag fattar inte vad de tänker med ibland!?! Ja jag är inte världens roligaste mamma och det finns inte direkt mycket att hotta på i detta skit väder på sommarlovet. Men jag och dotra pratade om detta igår att tänka på konsekvenser av sitt handlande och alltid fråga och berätta så slipper någon må dåligt. Ja ja de är bara barn. Skönt att det är sovdax nu. Storagrabben är en ängel han är sjuk sen i torsdags. Så han ligger å myser och slumrar bredvid mig när jag är i tv rummet. Dax att ta nå ätbart. Tänk en cig nu när nerverna är i obalans. Såg till å med grannen tända en cigg när jag satte mig här. Han som avskytt rök!:O Inget förvånar mig längre.

10 dagar kvar eller bara 5. Ja det visar sig som sagt. Dagen har känts piss pga olika anledningar och tjafs med dotras kompis mamma pga missförstånd. Klar med skolan känns så skönt. Nu är det bara att invänta födelsen. Och få se om det hinns med möten nästa vecka. Idag orkar jag inte skriva nå mer. Känner mig less bara.

Det sägs att jag fick ett G i matte! Jag hoppas verkligen att jag är klar med den kursen nu. Trodde verkligen inte att jag skulle klara provet igår. Men mötte favvo matteläraren precis innan pedagogisktledarskap och då klappade han mig på axeln och sa att jag fixade det och fick ett G=) Jag e så nöjd, fast jag vet att jag kunnat gjort bättre ifrån mig men det får bli en annan gång i livet. Kanske blir matte B nån gång. Har bara två etik uppgifter kvar nu sen är jag redo att föda barn=) Skulle va skönt att va klar med engelskan innan med. Fast jag känner mig inte stressad över den. Barnen har fått sommarlov dom med. Så nu slipper jag kliva upp på så tidigt eller iaf slippa ställa klockan. Kan inte bli bättre än så här. Den 18/6 kan jag säga att jag är helt redo att bebisen kikar ut. För då är jag klar med skolan och alla möten som infaller 15:e 16:e 17:e juni. ibland har allt semesterstängt och det inte finns nå tider fören i augusti-september men i år när jag inte alls har tid eller lust då finns massa tider i juni. Nu blir det till att inte göra så mycket mer idag. Kolla på etik uppgiften och ev göra nån av uppgifterna i engelskan.

Nu är det nära. Det känns i hela kroppen och härligt väder och känner mig snart färdig. Massa saker nästa vecka. Men det går att skjuta på om så är. Men så skönt att se ljuset i tunneln. Tre steg sen så. Men det får bli som det blir. Om två veckor sitter jag hemma i dvala antar jag och gör inget annat än ammar å gråter. Men det är det värt. En övergående period. Helt sjukt vad jag har glömt bort mycket av hur det kommer kännas och allt innan under och efteråt. Men det är ju 5 år sedan sist. Och min sits nu är ju inte den ideala. Men va sjutton, en abort skulle jag ångrat hela mitt liv men ett barn ångrar man inte! Och tanken på abort va typ 1 tusen dels sekund som den tanken uppkommit. Har nog mött alla mina "tanke fienden" nu iaf. Och det känns så skönt. Bra reaktioner! Jag kan släppa alla dum-tankar nu känns det som. Har iof inte haft några på väldigt länge. Men de brusade till i huvudet i dag. Kände att jag bara ville ut där ifrån och springa och gömma mig. En fördomsfull person som förstod och inte dömde mig. Och ja det att dömma ut någon som är gravid kan ju va svårt det med. För vem tycker inte om små bebisar. Men iaf så kändes det jätte skönt att ha fått alla (tror jag) överstökade nu. Så jag kan andas ut ordentligt nu. Har iof inte träffat min faster, men min pappa borde ju ha sagt nå till henne tycker jag. Fast annars blir det väl en överaskning på midsommar när dom kommer ut å hälsar på. Hon har ju aldrig kunnat fått egna barn. Nu ska jag invänta bara och ta det lugnt. Barnen somna nio, efter mycket tjat. Länge sen jag hade en stund för mig själv. I morgon får de sommarlov=) Så typiskt att jag va så irriterad nu ikväll. För de var ju jätte förväntansfulla. Men jag ska be om ursäkt i morgon när jag väcker dem. Och tala om hur mycket jag älskar dem och hur mycket de betyder för mig! Alla tre är iaf nyklippta idag, jätte fina blev de i håret=)

Idag har det varit full rulle hela dagen. Lämnade de två minsta kl åtta sen kvart i nio åkte jag och stora grabben till barnmorskan. Barnens pappa kom dit med. Blev inte så mycket prat med han då grabben va med. Hjärtljuden va 145, alltså normalt höga sist va de 131 men då hade den legat åt fel håll. Nu låg hon med fötterna rakt ut typ sin rygg mot min. Lite högt blodtryck tyckte sköterskan men BM tyckte det såg bra ut. Fick en ny tid till den 16/6 alltså mitt första BF datum. Men jag sa promt och med glimten i ögat att då kommer inte jag=) Sen bar det av till storstan och BUP. Ett långt samtal som tog två timmar + att vi ska dit den 15/6 igen. Och även där sa jag att jag hoppas jag inte kommer. Den 17/6 är det möte om kontaktfamilj. Så det visar sig hur många möten jag hinner med. Jag får väl ta permission isf då. Men så klart det skulle va skönt att ha mötena avklarade innan med. Ibland förstår jag inte hur bla BUP tänker som vill att man släpar iväg barnen dit på sommarlovet. Så juli månad sa jag ifrån att jag helst inte vill åka in dit nå. Visst det är för grabbens skull, men vi måste få känna oss lediga med! Väl hemma igen efter att ha kikat bil, bestämt säng och ätit på IKEA så var det bara att åka till IKEA igen. Pappa åkte i min brors bil och tog hem sängen sen in till min andra bror en snabb säng. Men osammanhängangande samtal som man förstod hälften av. *suck*. Äntligen hemma och lugn å ro trodde jag. Men det kommer en strax och kikar på vagnen så jag hoppas jag blir av med den! 500kr där och förhoppningsvis skattepengarna i morgon så det blir klippning av barn då.

Ja det visar sig. Hade förvärkar under en timme igår. Började röja av bland buskar på tomten igår. På en halvtimme hade jag sågat ner mina fyra rododendron bredvid bron, dessutom helt själv med handsåg! Rensade sedan ur allt ogräs och körde allt till komposten. Så nu är det bara att vänta på en traktor som ska lyfta upp lite rötter. Antar jag får vänta väldigt länge! Sen när jag var klar och vi hade ätit och tagit ett bad så då började det kännas i magen. Men antar det var för att jag slappnade av efter allt slit. Och även då kommer den dubbla känslan att "snälla kom nu" och "snälla kom inte redan". På lördag skulle vara helt perfekt ju ha ha ha. Jag får väl gå över tiden antar jag. Men nån gång kommer hon kika ut iaf. Har fått en massa foglossning av allt slit med. Så har hon inte kikat ut snart så ska jag fasiken försöka övertala BM om en hinnsvpning iaf. Ja hon är ju konservativ och emot alla metoder. Men en sak fattar jag ju och det är att det iaf inte skulle fungera om jag inte är mogen där inne. Men ska jag ha så här ont i fogarna efter varje gång jag suttit i mer än 1 minut då vette sjutton om jag klarar mycket mer än en vecka till! Fatta det kanske iaf bara är en vecka kvar tills vi har en till familjemedlem. Känns jätte konstigt, häftigt, nervöst, nyfiket och ja allt. Jag hoppas ju att jag kommer ihåg hur man gör med dessa små kryp=) Fick hålla en 7 månaders idag och han bara skratta. Men då går det att lämna tillbaka när de gråter. Men det ska nog gå bra. Och jag hoppas hon förstår att mamma behöver sömn på natten och att hon äter bra innan natten. Men det får man ju inte heller bestämma. Har nästan inte varit hemma idag. Först städa lite. Gick sen till grannen och pratade med gubben där och solade så det känns. Hem fixa mat sen åkte vi till nästa ställe. Hon hade ringt i morse och trodde jag var på BB. Men så var det ju inte. Kom hem fem så det blev en sväng på tre timmar bland busiga barn och gott fika. Hem och laga mat igen då. Skön inne-kväll med mysigt mörkt väder ute. Behöver mig en vila känner jag. BM i morgon kvart i nio sen BUP halv elva. Jag som hade behövt göra sista med matten så jag skulle kunna göra provet på tisdag. Men få se vad jag hinner. Nu blir det iaf en soffvila.

17 dagar kvar enligt RUL. Så vi får se vilken dag hon behagr komma ut. Har på nå vis inte fattat att det verkligen ska komma en liten bebis. Jo jag har blivit fet och fått jordens mage. Men andra ser det mer än jag tänker på det. Jag märker att kläderna inte passar. Sen är jag nästan som vanligt i min rörlighet. Det skulle passa utmärkt om den ville komma ut typ den 12 juni för då är jag nog klar med det mesta i skolan. Fast ena dagen vill jag att den kommer inom närmsta dygnet andra sekunden så komme jag på att det inte är lämoligt om den kikar ut nu. Så då går jag och oroar mig att den ska komma för tidigt. Men ja det är sommarlov på onsdag för barnen och efter det är det ganska lugnt när den kommer. Fast kommer den före eller långt efter så spelar det inte så stor roll och inget som jag kan styra. Två skriftliga uppgifter i etik och ett matteprov kvar. Har även engelska kvar men jag har ju som sagt delat upp kursen i 80p-20p så jag kan återuppta 20p när jag vill sen istället. Så jag känner ingen brådska med att bli klar med den nu då hon inte behöver betygsätta mig nu. I etiken har jag fårr G i alla uppgifter utom en där jag fått V och behöver bara G. Hade jag gått kursn som man ska hade jag nog fått minst VG då det är ett roligt ämne, men tyvärr en sån sömngivande lärare som upprepar sig själv och allas komentarer. Inte konstigt att lektionerna måste vara 4 timmar lång! Ätit grillat hos pappa. Jag tror jag räknar bort min helt pantade mamma! Gud vad jag verkligen avskyr henne! Ja jag vet att hon helt inte kan råför sitt sätt att vara. Men nån måtta får det vara på idiot betendet hon har. Ska fan ringa HC och kolla om hon kan få humörstabilisernade medicin och nått som stärker minnet. Jag önskade att pappa bodde själv och fick sin egen tid och inte hennes jävla tjat hela tiden så fort han kommer hem. Är helt olidligt att åka dit, men vi umgås med pappa och försöker stänga dövörat till på henne. Tyvärr är det så illa, men vi orkar inte. Nu blir det soffan och trösta dotra som blivit en kaxig brud! *suck* hon umgås med en ett år äldre tjej ibland och hon förändras och blir så himla kaxig då de umgås. Och jag tycker det känns så tråkigt att hon måste ta efter den tjejen. Som jag antar är på det viset då hennes mamma har psykiska problem och de aldrig bott med pappan. Men jag vill ju ha min lilla goa dotra inte nått monster som bara bjäbbar emot och vägrar leka för att det är barnsligt!!! Hon är inte ens åtta och tycker att lek är barnsligt!

15 dagar enligt sm 20 dagar enligt rul kan även vara 30 dagar kvar. Så den som lever får se. Jag hoppas så klart det är 15 dagar kvar. Har haft den 16:e på känn och det datumet känns bra. Jag vill bara inte gå över den 21:a!!! Men måste erkänna att nu börjar det kännas lite smått skrämmande! enkelt att tänka att nån gån kommer en bebis, men nu är det bara dagar kvar egentligen! Och tankarna snurrar runt i skallen på mig. Har ju sammandragningar typ hela nätter. Inga onda som tur är, men magen är stenhård och jag är livrädd att bebisen ska kvävas där inne! Så det är skönt på det viset när det väl blir morgon och hon lägger sig till rätta där inne med fötterna åt höger och huvudet ner. Jag har ju haft kännbara sammandragningar med. Bla efter avslappningen den natten och när jag satte mig i pappas masagestol i max 5 minuter. Så jag vet ju vad jag ska försöka med när jag känner mig redo, om jag kommer känna mig riktigt redo... Lilleman och jag va till sjukhuset och prata om hans kisseri på nätterna. Så jätte gullig sköterska, behövde inte känna mig dum som tog tag i detta vid 4 års åldern. Vi skulle få hem engångs drag till sängen och tre tvättbara och även tre säng skydd. Och inte en krona kostar det. Skulle jag känna att det behöver sättas in medicin så skulle jag höra av mig. Och har han inte blivit kissfri till nästa vår så kunde vi komma och prova kiss larm då. Känns skönt att hon va så naturlig. Man e van vid så mycket ragater inom vården annars. Fick även nya recept av våran gulliga deitist så nu känns det lungt med det innan bebisen kommer. Antagligen IG i engelska, känner att jag inte orkar anstränga mig med det nu. Ska lägga etiken på 100p nu och ta 20p av engelskan och spara så behöver jag inte känna mig stressad. Då har jag ändå 20p kvar att läsa engelskan när jag vill. Så det blir isf 80p engelska denna termin. Om jag klarar etiken förstås. Examination i morgon på pedagogiskt. Jag hoppas på ett VG i den kursen, är värd MVG men orkar nog inte bry mig om jag får G ens. Ett betyg är alltid ett betyg och IG kan jag inte få iaf. Kom på nu att jag glömt köpa öl och vin alkoholfritt så klart. Så fan om jag glömmer det i morgon!!! Nä dax att kolla vad jag ska göra för mat. Sen kväller igen då.