ensammafyrbarnsmamman

Ja, det är fredag. En riktigt lååång fredag blev det känns det som. Kan bero på att lilltösen va ledig och att jag hätade lilleman och dotra redan kl ett. Märktes att jag slarvat med maten i morse. Jag mådde så konstigt när jag kom hem idag. Men en macka ett äpple och en rap senare så gick det över.

Har inte orkat med så mycket iaf. Tänkt vila hela dagen, ja alltså vila på riktigt med uppdraget täcke och slå igen ögonen. Men det har inte böivit så. Har väl inte varit sååå himla trött som jag trodde. Men energin till att typ gå ner och slänga i en välbehövlig maskin tvätt som tar max två minuter, har jag inte orkat. Torkade av och fixade bänkar i köket igår efter maten men idag efter potatisgratängen lagandet så va allt sabbat igen.

Ja ha skrev jag långt inlägg och dator balla ur. Så det som blev kvar är det ovan :P

Ja det va bara känslo-dravell iaf ;)

Nu är det snart natti natt

Det är visst lördag idag. Igår var första gången på väldigtlänge som jag hade känslan att det skulle bli skönt med helg. Men idag känns det inte samma. Har inte gjort många knop idag. Irriterat mig på snorungar som tar byns barns bobbar!!! Vart fan finns föräldraranvaret och uppfostran? Jag vet att mina barn inte skulle göra en sån grej. Och då har inte mina barn den bästa förutsättningen med en pappa so´m inte finns i bilden direkt, med kriminalitet och missbruk. Men det är mitt ansvar att lära barnen rätt och fel. Och i de smatal vi har kring bla dessa stölder, alkohol mm så är mina barn väldigt förnuftig och förstår vad som kan ske. Visst kommer dom att dricka innan 18 men jag kommer att finnas där som en trygghet och lära dem att det inte är rätt. Och dom inser det nog själv. Jag drack mer innan jag fyllde 18 än efter =) Ha ha ha. Men det dom inte vet...

Har städat liiite plockat av diskbänk och gjort fint, ja till nästa gång vi åt. Så himla lönlöst. Jag orkade bara inte städa undan allt på en gång. Men ska snart.

Blev tillfrågad om att gå ut ppå krogen idag.´Men med denna halsbränna jag har så går det inte. Känner ingen ork heller. Men den återkommer nog. Hade ju varit ett ypperligt tillfälle att gå ut i storstaden. Kanske man åtminstone träffa någon karl. Hoppet är det sista som över ger mig. Men fan snart är hoppet slut. Jag avskyr att jaga. Jag vill känna mig uppvaktad. Känner ett sting av sorg i hjärtat. Vill ha en fin go och trygg man. Så egentligen ska jag ju inte leta på krogen :( Men vart finns du underbara människa? Som kan ge mig den där kramen då jag minst förtjänar den men mest behöver den. Känner mig smått ensam nu. Och det va längesen jag kände så. Men det går väl över. Har knappt tänkt på karlar på det viset på länge heller. Kanske är därför jag heller inte kännt så här...?

Ett hett bad och ladda lite energi blir det nu. I morgon kanske det känns bättre i båda hjärtat och halsen som bränner...

Legat vaken sen halv elva och inte kunnat somna. Jag brukar alltid somna ganska fort. Men inte idag/igår. Har även halsbränna från helvetet!!!

Har inte gjort många vettiga knop idag. Dagis/skolan tror att jag sitter hemma och tokpluggar på min tenta. Men med det konstiga måendet jag haft idag så har jag inte orkat mycket med tentan. Men kom på varför, en bieffekt av magmedicinen och för dåligt näringsintag. Köpte en y sort magmedi´cin och har kännt mig segare när jag tagit den. Himla konstigt.

Va till en granne och slog ihjäl några timmar med kaffe, tokprat (eller lyssnande ska jag nog säga) av hennes x. Dom två ihop e fan helt crazy fast på ett bra sätt ha ha ha. Sen hem och hämta barn. Min bror och pappa kom och satte golvlister i lillemans rum. Vi åt pizza. Och höll på med hans företags papper. Som jag säkert i framtiden kommer få sitta med också. Vet att han inte har mycket pengar men. Jag kan hjälpa honom för han hjälper mig. Skulle få äran att panta hans flaskor och dela hälften av pengarna med honom. Ja det är ju alltid något.

Kollade min mejl vid fyra tiden. Och då hade det kommit ett mejl från avdelningschefen på förlossningen. Hon ville att jag skulle kontakta henne för vidare möte. Så få se om jag få mig ett sommarjobb på förlossningen. Känns helt sjukt =) Så nu håller jag tummarna. Jag är väl medveten om att det inte bara är rosenrött och underbart med friska nyfödda små bebisar. Jag är beredd på att det kan inträffa dödsfall, prematura födslar, traumatiska förlossningar. Jag tror ändå att jag fixar det. Eller jag vet! Men självklart hoppas jag och önskar att alla föräldrar får friska, levande barn. Och en helt fantastisk förlossning.

Så i morgon före nio ska jag ringa förlossningen och boka möte =)

Har även varit en dålig dag pga ett samtal från barnens pappa vid åtta tiden nu ikväll. Han sa att han skulle ta bil hit ut i  morgon och hälsa på barnen. Han strunta i att dom va på skola/dagis. Och han sa att han hade planer. I veckan sa han även att han skulle ta livet av sig. Jag vet inte vad jag ska tro. Ringer han i morgon blir det en anmälan.

Jag vägrar vara med i statistiken av kvinnor som mördas av en anhörig. Känns fan hemskt att skriva. Men man vet faktiskt inte.

Om något skulle hända mig någon gång så vill jag nog att min kusin som inte har barn ska tillfrågas trots att vår kontakt varit väldigt liten, H.B med gubbe som barnen haft på dagis, C för stora grabbens skull. Vill inte att de tre små ska separeras inte heller stora grabben. Men han kan ändå söka kontakt själv. Men såklart jag vill att dom hamnar på samma ställe. Barnens pappa är inte kapabel att ta hant om dem. Så stoppa det! Kan finnas brev till barnen i datorerna. Känns himla skumt att skriva detta. Men någon måste veta om det.

Händer inte mycket i mitt liv nu. Går mest omkring och försöker inte göra så mycket. Har egentligen en tenta på fyra-fem sidor att skriva. Me alla böcker har inte kommit än. Och tentan ska vara klar till den 23:e januari kl 24.00. Ja, det går säkert.

Andra dagar då jag borde tagit tag i tentan så har jag varit ute och farit och hälsat på vänner. Skönt att komma hemifrån och bara få vara och prata en massa gojja:) Gårdagen började med lämning av barn sen hem och börja tapetsera lillemans rum. Det gick jättebra! Men så tog tapeten slut :( Jag som kollat det där. Men glömde såklart att han har 1 kvadrat meter större rum än stora grabbens. *pang* så kom huvudvärken som på posten eller snarare som ett mejl. Jag fick så himla ont i huvudet. Kände mig hel konstig, ingen ork alls. Så resten av dagen tillbringades i soffan. Och det var längesen nu. Fick även kaffe besök. Händer inte direkt ofta. Men kan lova att jag inte va den trevligaste som låg på soffan. Men försökte iaf :) Tog mig en sumatriptan, men den gjorde så hela huvudet kändes konstigt. Men på eftermiddagen köpte jag alvedon och sen försvann värken. Idag har jag ännu inte fått huvudvrk. Rummet gjordes även klart i går kväll. Fick hem en rulle på kvällen.

Idag blir det barnkliniken med de två äldsta barnen. Lilltösen får följa med också. Sen blir det bup med stora grabben. Tar det samma vända s slipper jag åka en dag till. Sen har hela dagen gått igen och jag inte hunnit ett dugg. Får inte glömma hockeytejp till lilleman. För då blir han inte glad. Ska sen hjälpa min bror med nå papper inför bokföringen när jag kommer hem. Och ikväll blir det lägga golv i lillemans rum. Ska nog åka in på ikea och köpa en hylla till rummet med...

Arbetsförmedlingen är jag ju även inskriven på. Tyvärr så förlorar jag 8 dagar a-kassa bara för att jag glömde anmäla mig arbetslös 2 januari. Men jag överlever ändå. Men så himla typsikt nu när jag behöver pengar. Men jag ska inte dit igen fören 11 juni för ny handlingsplan. Om jag inte fått sommarjobb förstås. Sen så ska jag anmäla sökta jobb första gången den 27 februari. Så jag kan ju ta det lugnt i en månad. Har även sökt matte b- Få se om jag börjar läsa den kursen i februari.

Livet på en pinne typ. Avståndstagande, stressad, ensam, förvirrad, irriterad mamma. Det är jag just nu. Eller förvirrad är jag kanske inte riktigt nu. Jag kan inte påverka allt, men mycket. En fot jag satte ned gav nog lite respekt. Iof söker jag inte respekt, men ville iaf visa att vissa saker gör mig besviken. Någon gång ska vara den första. Oftast är det andra som trampar på mig och lämnar mig stående där med hakan ner i marken och jag funderandes "Vad fan vad det som hände". För jag tycker faktiskt att man som männsika är värd en ursäkt eller förklaring till varför vissa saker blir som de bli, känner som de könner, gör som de gör ja jag kan fortsätta i evighet. Jag är rädd för att förlora dom jag verkligen tycker om. Men någon gång får det väl räcka...? Varför ska jag gå om kring och vara rädd för det? Jag kan ju inte tvinga någon att tycka om mig. Jag kan inte ändra deras inställning till mig. Men jag kan sätta ned foten och säga nej de gånger det blir "övertramp" och då visar det sig vilka som är mina riktigt nära och kära. För de står kvar även om det svajjar. Fy fan vad jag har fått stått kvar.

Kom på lite saker sen jag va barn och tonåring. Jag följde med folk i ur och skur med magsjuka, hög feber, halsfluss. Inte för min skull, för att jag ville utan för någon annans skull. Jag ville väl inte känna mig utanför heller så jag hängde på. Men jag förstår inte hur jag kunde utsätta mig själv för detta. Om de personerna var mina riktiga vänner så hade de förstått varför jag va hemma. Men det får jag aldrig reda på eftersom jag ALLTID ställde upp.

Nog om det nu. Dags att hinna göra någon nytta eller varför inte bara skita i det och slå en pling till någon istället =)

Ha en bra dag

Dagens köp blev denna söta och lite coola tavla från IKEA. Ska sitta i tv-rummet antagligen i mitten av min fotorams vägg på barnen i vita ribba ramar från ikea.

Denna lampa ggr 2 blir det nog i tv rummet. Och då flyttas min maskros lampa till mitt nygammla sovrum.



Dotra började plocka ner små saker som hon ville ha med sig upp i nya rummet. Hon behöll inte så mycket. Men kistan full iaf. Men då ska hon sen kunna fylla ett större rum, dock med snetak. Vita sängen med sängbord får hon lov att ha kvar. Fast hon gnäller, och vill ha en ny säng. Uppe ska hon få ett vitrinskåp och även ett pysselbord/skrivbord. Några stolar till det. Jag avskyr att ha allt småskräp över hela huset när dom sitter och pysslar. Så det ska bli skönt att barnen flyttar upp. Ja inte lilltösen då, som först kommer sova i mitt rum och sen få den största rummet av sovrum. Klart sessan ska ha det största ;) Och skönt att få henne på mellanplan och även mig med.

Började tapetsera lillemans rum. Och det blir riktigt bra. Fonden i mönster klar. Bara gråa sidorna och resten av rummet kvar. Och ett golv ska läggas. Men bara det blir tisdag och alla barn ätligen börjar skola och dagis, så ska jag ta mig tid mellan hämtning och hemtenta. Skönt att få klart.

Tv-rummet har jag en halv vägg kvar att slipa skarvar. Ikväll blev det inte nå slipa då grabbarna somnat i soffan :P Men sen ska tapeterna upp =) Äntligen så börjar allt få ett slut!

Va till Ikea med svägerskan idag. Och det gick bra. Och är ju lite nipprig och tar inga beslt utan min bror. Hon tyckte också om den översta tavlan. Men skulle höra med broder sen. Nog för att han är duktig på att klanka och inte ser det estetiska behovet i saker och ting. Men hon måste ju lära sig att ta för sig.

När jag kom hem så ringer hon iaf och ber om ursäkt. Vi satt nämligen och prata om släkten och hur struliga alla va för 30 år sedan. Och min bror säger att: JO och det kommer ju igen hela tiden att alla byter partners mm. Då sa jag ironiskt att: Vaddå rknar du in mig nu eller? Och sen skratta vi. Vi fortsatte prata ca en kvart sen åkte jag alltså hem. Tar ca 20 minuter hem. Då ringer hon och frågar om jag tog illa vid mig. För hon sa något i stil med att:Ja det är ju så, alla byter och har sig, det går bara runt. Nä, sa jag och skratta. Jag tänkte inte på det. Jag skojjade ju om det själv, så finns ju ingen anledning att jag ska ta illa upp för det.

Ja, vad säger man... Egentlgen borde jag ju ta ursäkten som att hon egentligen tyckte att det var just så det va men att hon va dum som sa det. Eller så tycker hon inte att jag är "bytlig" eller vad säger man...strulig med förhållanden kankse. Som jag däremot inte alls varit i det stora hela. Snällt att be om ursäkt för en groda som hoppa. Men sånt tar jag inte på allvar av henne. Men jag har nog sagt mycket klumpigt till henne under alla år. Som jag inte alls tänkt på =) Men jag kan ju inte be om ursäkt, "ifall att..."

Nu natti natt snart

Behöver massa energi och inspiration. Men lite brist på den varan. Iof har jag ju slipat lillemans rum spacklat lite där jag missat förr. Nu är det bara slipa de ynka spackel fläckarna och sen sätta tapet som max tar fyra-fem timmar. Men nja, jag fastna någonstans på vägen. Har ju även en förbenad taklist att måla och helst ett tak också i tv-rummet. Bara jag gjort det så får jag ju rummet färdig tapetserat helt gratis. Men fastnat lite där med. Men till veckan när det är riktig vardag igen så ska jag försöka få detta gjort. Och den förbenade bokhyllan ska ut!!! Kanske jag kan flytta den själv? Den går ju att ta ner i delar. Hmm kanske prova sen. Som det ser ut nu så bli det bara jag och tjejerna hemma. Så jag hoppas på en lugn kväll. Men lilleman hinner ju ändra sig än, det gjorde han nämligen igår, sen ångra han sig. Men då fick han lov att sova hemma. Blev ett himla liv.

Idag var det ju även den årliga julgransplundringen i kykans samlingslokal. En unge på två år skrek och mamman gick inte ens ut. Sånt blir jag så jävla irriterad på. klart man går ut om ungen stör. Sen körde mamman med dubböa budskap. Hon gav honom en klubba till tröst. Sen hux flux så tyckte mamman att det räckte med klubba. Så då ville hon ta av honom den. Och vad händer d? Jo, ungen började gallskrika igen! Hon frågade hela tiden ungen om "Vill du..." "Ska vi..." inte "Nu bestämmer mamma" eller "Nu går du och jag och hämtar". Inte konstigt att ungen är som den är.

Vi hade även lillkusinen med. Han såg lite vettskrämd ut. Han känner ju inte mig direkt. Som tur va, så va en av hans kompisar med mamma där och han har ju träffat dem många fler ggr än han träffat mig. Så det gick bra iaf. Han sa väl inte så mycket under den timmen som va. Min bror hade åkt ut själv till byn då mamman tagit tjejerna och åkt till leklandet. Så då är det ju lika bra att passa på och lära känna syskonbarnen. Och min bror tyckte nog att det va skönt att slippa passa honom då dom ändå va i ladan och fixa.

Jag har en bild i huvudet om hur mitt hem ska se ut. Ja, helst så skulle det vara ett nytt/nyare hus i gammal stil Så jag kan få det garanterat att det inte börjar brinna i någon gammal elledning. Jag är ju lite nojjig över det. Och nog min enda tvångstanke. Ja, förutom den att tänk om jag krockar, kör av vägen eller barnen blir påkörd. Men det är ju inte så att dessa tankar hindrar min vardag. De poppar upp ibland :) Tur man har taskigt minne ;)

Köket ska ha vitvaror i stål. Inbyggd ugn och micro i arbetshöjd och självklart en induktionshäll/spis (stava?) Och får barnen bestämma så blir det ju kyl och frys med is/kolsyremaskin inbyggd. Ett hörn skafferi. Köket ska vara spåntade (stava) luckor och minst en vitrindel. Eller ett högt fristående vitrinskåp och inga överskåp alls... Tycker det är mysigt att ha en bänk med barstolar, så det blir det nog igen. Kaklet som jag har nu, vitt 10x20 med fasad kant, det tycker jag är snyggt. Nu låter jag nog som alla andra inredsbloggar (nä min blogg är INTE en inredningsblogg), att ha allt i vitt i allmänna utrymmen och sen färgsätta med en fondvägg och gardiner. Jag är ju inte en färg-glad person, men att ha gardiner och dukar efter årstid brukar jag alltid ha. Badrummet ska ha grått klinkergolv självklart med golvvärme. Hallen vid dörren, ska även det ha ett grått klinker golv med golvvärme. Trappen ska antingen va helvit eller ha trä/bruna trappsteg. Mitt sovrum ska även det gå i vitt med en fondvägg. Tycker det är skönt att sova i vitt. (Tyvärr ska jag ju byta rum snart och då blir det beigt på väggarna) :(  

Mitt matsalsbord skulle bli perfekt som vanligt köksbord (Just nu är det för stort för mitt kök) Soffbord och mina skoskåp är något jag vill ska finnas med. Även om skoskåpen är värdelösa samlare, men de passar bra i en smal hall och går att ha fint uppe på. Ska inhandla mig ett till som är högre bara ekonomin tillåter. En möblerbar hall på övervåning vill jag ha och självklart ett stort badrum uppe i samma stil som toalett/duschrum. Och ett dubbegarage för den blivande mannen ;) Inget är ju en omöjlighet. Får jag ett jobb om några år så kan denna dröm bli verklighet. Ja, mannen kan jag ju inte gå och köpa direkt =) Ibland önskar man att dejtingsidorna va köpmarkand där man köper en blivande man. Men nä så enkelt får det ju inte vara. Men efter några grodor hittar jag väl min prins. Måste bara leta grodor först :) 

Jag vill ha ett hem i min stil, som ger lugn och trygghet. En varm känsla som är personlig. Min tavelvägg får jag inte glömma. Alla bilder som är fotgraferad av fotograf har jag satt i ramar. Blir en fin stor tavla av alla bilder. 

Nä nu ska jag väl ta tag i något vettigt. Men lovar inget :P  

...men om inget oväntat sker så kommer en härlig person med barn hit och firar nyårskvällen med oss. God mat och massa prat. Men som sagt jag ropar inte hej fören jag är över ån :P För människor brukar ha en förmåga att få nå mer speciellt att göra än umgås med mig. Men just nu känns det mycket bättre. Återkommer...

Sitter man här och känner en stor sorg i hjärtat. Samma visa år efter år midsommar, nyår. Jag kan bara inte låta bli att känna besvikelse vid dessa högtider. 06-07 va vi hemma med en överförfriskan pappa som blev hämtad av grannen. Inte en tanke på att jag blev ensam. Men barnen la sig vid tio så då gick även jag dit. 07-08 minns jag in te vad vi gjorde...jo jag var hemma med barnen och det blev lite lilla julafton och en väldigt trevlig nyårsafton med A och P. Hur skulle jag kunna glömma det :) 08-09 satt jag ensam med dotra och lillgrabben. Stora grabben sov hos en kompis om jag inte minns helt fel. Jag satt iaf och grät mig igenom denna nyårs afton. 09-10 så var det en väldigt trevlig nyårsafton hos A och P med två gravida magar. En bror som ringer och gråter. Hemfärd med nöjda och glada barn strax efter tolv. Förra året så va jag hemma. De mindre barnen låg och sov kl tolv stora grabben sov borta och lilltösen och jag låg i sängen. Kände mig ganska tillfreds med det. Även om det va ensamt även det året.  

De jag frågar hymlar om vad de ska göra. Antar att de inte vill fira med mig. Förra året fick jag inte plats på ett ställe. Jo man tackar för de orden då kan man lika gärna hålla käften!!! Idag satt man hos en ja...tydligen är det bekant, eller övergått till det då man hör denne prata i telefon och denne talar om vem hon är med. Då är jag en bekant på besök. Känns ju hmm... trevligt...Ja iaf så va deras granne där och dom står och pratar om nyår om vad de ska handla och äte på nyår tillsammans. Ja kände hur det brände i ögon och hjärta. Så jag tog barnen och åkte så fort grannen gått. En annan vän undra hur jag mådde per sms och jag svara ärligt att det va okej men att jag längta till måndag för att jag iaf inte kan uppfylla barnens nyår med trevligt sällskap. ur f-n förklarar man andra människors ego till sina barn?!?! Jag har ju frågat flera stycken vad de ska göra. Men alla är upptagen eller oftast låter det "inget särskillt bara ta det lugnt" I mina öron låter det "sorry, men vi vill inte fira nyår med dig, det kan ju komma nå trevligare förslag."

Jag lovar att den dagen jag träffar en kille så kommer jag att låta de vänner som sitter ensam på nyår fira med oss. För varför låter man sina vänner sitta ensam? Är man då en riktig vän? Isf har jag inte några riktig vänner kvar. Känns så himla tragiskt att f¨å dessa känslor. MEN FAN VAD SKÖNT ATT NYÅR ÄR EN LÖRDAG!!!! De som säger att de förstår, varför visar de inte lite med känsla? Nä, de kan väl sitta och ha kul under hela nyårs kvällen. Jag vill inte att någon tycker synd om mig. Men är det för mycket begärt att var någons vän. Mitt hjärta blöder och ögonen svider av alla tårar.

Hur länge ska jag orka!?!

Mellandagarna kallas det visst. Men mig gör det detsamma. Hinner iof träffa dem som annars jobbar. Idag fick jag sovmorgon. Har goa barn som låter mamman ligga kvar i sängen en exra stund och tog till och med lilltösen med sig ner =) Klev upp strax före tio och tog mig en dusch så jag vakna till liv. Så började jag städa lite smått, tog det allmänt lugnt. Barnen åt frukost vid elva sen kom en vän och hämtade dotra och stora grabben gick till en kompis. Bara de två minsta hemma.

Kl tolv ringde pappa och berätta att mamma brytit armen. Så vi åkte dit. Pappa står och lagar mat i godan ro min bror läser tidningen och mamma sitter och håller i armleden. Min familj i ett nötskal. Ingen brådska där inte. Jag hjälpte mamma med kläderna och efter att pappa och min bror ätit så åkte dom. Ja, jag fick ju påminna pappa om att om mamma ska slippa opereras så får hon ju inte äta inom 12 timmar. Typiskt då nu när jag lagat maten som mamma tjatat om länge. Ja också våran familj i ett nötskal. Men nu är dom iaf på akuten, skulle väl bli operation snart nog. Pappa ska strax ringa upp och tala om nör det blir.

Jag och lilleman tog en tur t köpcentra idag och in på Hobbex för att inhandla en ny grävmaskin. Den han fick i julklapp släppte i ett fäste och nya skulle inte komma fören i mars. Så han fick lägga till 600kr av sina julpengar oh köpa en fjärrstyrd. Den andra va sladdstyrd. Denna är en exakt kopia av en grävmaskin och fungerar lika som en stor. Ja dock är denna i plast då. Men han är ännu nöjdare för denna än den förra. Få se vad farmor och farfar säger. Men inget vi kunde rå för att den andra släppte i fästet och de ninte skulle komma nya än på ett tag.

Barnene pappa hade tydligen varit t neurologen idag. Och han har eventuellt fått konstaterat epelepsi. Han "dog" ju för någon vecka sen. Det är ju alla droger och alla tabletter som gjort detta. Så han får väl leva med det.

Annars händer det inte så mycket. En kompis, killes kusin kan ju intressant... ja vem vet...

På lördag är det julafton. Känns bra men tomt i hjärtat att inte få ha en man att älska och älskas av. Barnen är mest bara högljudda och jag blir bara super irriterad. Men jag hoppas att denna jul blir en bra jul för barnen. Eller jag vet att dom kommer bli nöjda och glada över det dom kommer att få av mig. Jag har nog uppfyllt deras önskningar plus lite till och egentligen inte en massa överdrivet. Klart det ska va massa paket på julafton. Men med fyra barn så blir det mycket.

Igår blev granen klädd. De två mellersta barnen fixade det medan jag åkte in till stan och hämta ut mitt betygsdokument. VG i människan socialt och kulturellt =) Och G i Vård och omsorg. Kunde ha fått ett VG men jag orkade inte sätta mig och fixa till den sista uppgiften fast att jag gjort nästan hela. Men ett G är jag nöjd med. Vet ju att mina praktiska färdigheter är mycket bättre och betyget från praktiken blev MVG av min handledare. Och shefen var mycket nöjd med mig och även övrig personal på boendet. Så att betyget blev G betyder inget negativt när jag vet att jag fått högre av andra =).

Jag har även fått mejl från chefen på förlossningen som ville ha in mitt CV. Och jag skicka in en ansökan till bemanningen på landstinget. Hon ville ha mitt Cv för att hon skulle kunna hålla koll på när min ansökan kom in och då kunna sålla ur mig i högen. Det kändes bra. Så jag hoppas att hon är nöjd. Det visar ju sig framåt våren om jag får nå sommarjobb. Tyvärr älskade barn så orkar jag inte vara hemma en hel sommar igen. Jag sliter ut mig själv. Vet knappt hur jag ska fixa jullovet. Men allt löser sig. Och jag håller tummarna för att jag får sommarjobb på förlossningen.

Jag kommer även ta tag i min träning igen. Läste en bra grej: Det är inte vad du äter mellan jul och nyår som betyder nå. Utan vad du äter mellan nyår och jul. Så med gott samvete så kommer jag äta vad jag vill i jul och den som vanligt ta tag i detta efter nyår. Jag ska ju söka till polishögskolan i vår igen för start våren 2013. Så nu gäller det att träna.

I morgon blir det an dag av finputsning av hemmet. Byte av lite soppåsar, tvätta nån maskin tvätt, en sista dammsugning och torka golven. Sen får det bli julafton. Ska också på två ställen och lämna julkort. Så bli inte förvånad om min bil svichar förbi ;) Kanske en rök...? 

Nu är Smurfarna slut. Överaskade barnen med lite godis, läsk och nya Smurf filmen som kom med posten idag. Och dom har nästan suttit still hela tiden. Nu är det go natt. 

Just nu orkar jag inte mycket. Och då ha gnälliga barn samtidigt det är ingen höjdare. Försöker få dagarna att gå. Men det går segt när man är sur, trött och irriterad. Just nu orkar jag inte vara en toppen mamma, än hur mycket jag önskar att jag inte snäste av dem 7 ggr av 10. Har iaf fått två timmar av ensam tid idag. Men de två timmarna bestod av stress handling, hämta och lämna barn. Va på kaffe hos en vän sen. Skönt att bara va. Bakade lite julgodis, som typ tar slut på en kvart. Men jag har varit en "duktig" mamma och bakat med mina barn. Stora grabben är inte hemma i helgen. Och även fast han är till minst "besvär" hemma så har jag inte orkat känna efter om jag längtar efter honom. Jo igår kväll så kände jag att jag längtade. Men hinner inte ägna så mycket tid till annat än fundera ut mat, plocka, städa, tjata, tjata, TJATA!!! Jag orkar ingenting! Men vem är jag å klaga? Får jag ens klaga? Jag som satt mig ensam i denna sits? Väldigt sällan jag klagar faktiskt. Sist jag kände en väldigt stark längtan efter mina barn det var i slutet på maj. Jag hade varit på fest och bar tok-längtade hem. Men efter en hel sommar och höst med bara slentrian så blir man orkeslös och bitter.

Lilltösen och lilleman va hos farmor för att träffa sin pappa idag. HAN VA ETT VRAK!! Skäggig och ovårdad allmänt, sluddrade lite och va inte alls med. Jag sa vad jag tyckte. Han va till och med i så dåligt skick att han hade spytt tre gånger hos farmor. Så nu får det fan vara nog. Ska han komma på julafton så ska han vara pigg och vårdad. Sen är det nog!!! Ska han träffa dem nå mer sen så måste han ta tag i sitt liv!!!!

Jag vet ju att jag kommer få sitta ensam hela jul och nyår med barnen. Jag behöver vuxna omkring mig. Men inget att hoppas på. Ska väl inte gnälla, träffar ju mina föräldra och min ena bror iaf till jul.

Julklappsinhandlingen har gått skapligt. Dotra får sitt efterlängtade nintendo DS, ska komplettera med ett till spel. Lilleman får ett Wii med mario, slime, en metalldetektor och en hockeyhjälm. Stora grabben ska få headset, ett spel och pengar. Har även köpt en varsin sparbössa iform av en bankomat, varsin slimestressboll, en magisk penna, filmer. Lilltösen ska få en gunghäst, mjukishäst, städvagn. Så kvar att köpa är onepice till grabbarna ev till lilltösen, spelen som jag inte hunnit köpa än. Sen önskade lilleman sig en leksakstruck och ett inbrottslarm. Jag hoppas julen blir bra. Känner att jag iaf inte handlat ihjöl mig. Gjort det ganska enkelt för mig. Tyvärr kommer räkningen sen på barnens DS och WII men det tar jag så gärna så länge barnen blir glad. Ska försöka få tag på en tv åt lilleman att ha uppe i hallen. Vill inte gärna ha WII i tv rummet.

Ska väl försöka ta tag i lite mer här hemma. Eller om jag kryper ner i ett bad med dotra...

Nja jag är väl inte direkt aktov på bloggen. Men jag har bara inte haft någon skrivlust. Inte heller har tiden funnits här.

Jag har nu lagt en del av mitt gamla liv på hyllan. Och nu känns det som det var för sista gången. Jag vägar någon tro han har makt över mig. Även fast jag inte velat nå mer än bara vänskap denna gång, så har jag fått nog. Nog om det.

Jag har även bestämt för att leva ensam. Jag orkar inte med att längta, vänta, tråna och be efter att träffa den rätta killen. I lördags när vi var ut så itstråla jag inte direkt "Ta mig jag vill hänga med hem och ligga!" En kille jag satt och prata med han fråga vad jag skulle utbilda mig till. Jag tala om att drömmen är polis. Då bliv han tyst och säger: Det såg jag på dig och att jag utstråla det som en polis har. Jag tar det positivt, medan många andra skulle skrika rakt ut =) Den killen ville även ha med mig hem. En annan kille ville följa med mig hem. Men jag sa som det va att jag ska hem och sova inget annat. Hans kompis sa sen när vi gick att: Men du det såg du väl att den tjejen är seriös och vill ha en riktigt karl. Ja jag kan inte annat än bli nöjd och stolt över såna kommentarer. Kanske börjar bli gammal, men jag utstrålar då inget slampigt och billigt iaf =)

Så mitt nya liv har börjat i tanken iaf. Ja jag vet att jag kommer sitta och gråta på julafton då jag sitter ensam när barnen lagt sig. Och Nyår vill jag inte ens tänka på. Jävla skit jul å nyår. *blä*

Ska fortsätta med min hemuppgift. Och i morgon ska jag komma ihåg att söka matte B till våren. Vill egentligen inte plugga till våren. Men matte B behövs till så många utbildningar :P Och skolan i stan ska ändra betygssystem så det finns bara möjlighet att söka i januari (som nog är för sent) och sen med start i februari.

Så tjingeling

Jag fick en uppgift men det var även en fråga kan man säga. Jag skulle skriva ner vad jag ville träffa för kille. Oftast så vet man ju vad man inte vill ha. Frågan jag fick va hur den jag träffar ska vara. Mitt första svar va: Han ska inte vara missbrukare iaf. Då fick jag uoogiften att skriva ner vad jag söker. Men vad söker jag egentligen...?

De flesta killar som mina ögon reagerar positivt på. De har liknande drag, speciellt i pannan. Vet inte varför, men man dras väl åt samma stuk typ. Den jag träffas ska acceptera mina barn och kunna finnas där även för dom. Han ska vara öppen och ärlig mot mig, hjälpa till hemma, gärna kunna bygga lite granna iaf ;) Han ska självklart överösa mig med känslor =) Vi ska kunna prata om allt. Jag behöver överaskningar-en enkel middag-nystädat hem-en dags tripp till någonstans. Planera för oss tillsammans. Acceptera att jag inte är pedantisk och perfekt. Få mig glad när jag känner mig pms:ig. Ha gemensamma intressen gärna lära mig nya saker så som slalom, golf. Ta mysiga promenader.  Finns nog mer.

Nu låter nog detta glorifierat. Men om man lever i en sund relation och peppar, lyssnar, tar till sig kritik. Så tror jag att man kan få ett super bra förhållande. Trötthet kan botas med en promenad, osämja kan lösas genom samtal med ett givande och tagande. Man behöver inte tycka lika.

Men som vanligt är det lätt att sitta här och skriva. Har ju själv en osund relation. Det börjar slita i mig. Jag vill bort men ändå blir det inte så. Men jag tror det ha å göra med ett tidsfördriv...för nå mer känns det inte som...eller döljer det sig något i mitt hjärta...

Har tänkt och funderat. Pratat och funderat mer. Läst gamla dagböcker och anteckningar. Och då slog det mig. Jag har gjort slut med alla de killar som jag varit tillsammans med, utom en. Min teori är att jag dragit när killen blivit för nära mitt hjärta och jag inte vill bli sårad. Kan det va så? Visst är det så? Jag kan räkna upp Micke, Nicklas, Adrian gosen som alltid skulle ta en god natt kram av mig grät floder då han flytta, Jonas, Goa Stefan som jag ringde och bad om förlåtelse till han blev så ledsen när jag gjorde slut :( Ganska många kärlekar under mina unga år. Många har kramat sig väldigt nära mitt hjärta. Dom hade så starka ord att säga mig, jag var för feg att ta emot dom och gjorde istället slut. Det ligger nå i det, jag ville inte bli sårad!!! Det va och är min största fiende i dejting träsket. Hur ska jag kunna dejta om jag är så otroligt rädd för att bli sårad? Iof är jag nästan lika rädd för att såra. Jag måste göra något åt detta tror jag. Rensa i mitt hjärta, tömma ur alla onödiga känslor som ligger kvar och skräpar. Det konstiga är att jag nästan kan känna känslan jag kände för dessa killa. Och känslan jag hade för att bli sårad.

Rensa och gå vidare blir min nya resa. Till nästa helg ska det va klart. Då ska jag ut å roa mig

Nu var det ett bra tag sedan jag skrev. Har inte haft någon energi till att skriva. Har ite hänt så mycket heller. Just nu har jag praktik. Gjort min tredje vecka nu och sista veckan startar på måndag. Jag trivs bra även om arbetsuppgifterna inte är så himla rolig. Kan till och med hända att jag skriver upp mig som vikarie. Men inget bestämt än. Nu är det inte mycket kvar av året så snart är jag iaf USKA. 

V46 börjar min högskolekurs. En vecka senare än vad det stod från början och den slutar en v tidigare också. Men det gör inte mig något. 

Nästa lördag blir det lite återförening med två gamla vänner. Det ska bli riktigt roligt. Det ser jag fram emot.

Annars så är jag mest uttråkad. Jag har börjat längta efter en relation med en härlig kille. Men det verkar vara stor brist på dem även på nätet. Men jag får fortsätta längta.

Idag händer inte mycket heller. I morgon blir det att lämna barnen till sin farmor där pappa är och jag ska då handla några julklappar. 

Nu ska jag göra lite nytta. 

Äntligen har poolen fått sig sin årliga tömning och rengöring. Skulle ha gjort massa mer ute, men jag hamnade framför datorn och kikade på filmen Jägarna. Lilleman är gnällig som vanligt. Lilltösen tulta omkring och leta nappen. Sen körde jag lilleman till morfar vid fem igen. Han var där i morse och jaga med morfar. Men så fort han kommer hem så ska det bara gnällas. Och det är inte så att han är understimulerad när han är är med morfar. Men det ska väl gnällas på mig lite bara ändå.

Dotra och stora grabben har varit ute hela dagen. Hem och ätit bara. Lilleman blir kvar hos morfar inatt, så då får mina öron vila lite. Hemskt å säga att det är skönt. Men en kväll i veckan borde jag väl få unna mina öron.

Va iväg på akupunktur i fredags och fick även koppnings-massage. Riktigt skönt va det. Köpte multivitamin med krom som ska räcka i två månader.

Men shit va urless jag är på att va utan karl. Så himla tråkigt att göra allt ensam. Inte ha någon att prata med. Inte ha någon att skratta och gråta med. Inte ha någon att krama om. Jag vill så gärna att träffa den rätte. Men den som väntar på nå gott heter det ju. Men hur länge ska jag orka vänta???

Snart sovdags iaf. Då ska jag drömma mig bort och suga i mig lite kärleksenergi. Då kan jag klara mig ett liiitet tag till.   

Grattis till dotra idag, hela nio år. Tiden går fort, snart består barnaskaran av hormonstinna tonåringar "hjälp" ha ha. Hon är helnöjd med sin dag! Och pricken över i:et var att hon fick en Onepice dräkt av mormor och morfar. Ja, som vanligt var det ju jag som inhandlat den. Men kul att hon blev så nöjd över en present från dom :) Va mig fick hon dragkjeds-örhängen, gymnastikkläder, block och pennor, klistermärken i massor, två tröjor, ett par jeans, ihopfälla barr hårborste, häst-skötar-saker, trosor, hårband och sökert något mer. Men det var sånt hon önskade sig, så hon kan inte annat än vara nöjd. Av sin pappa fick hon karaoke microfoner och 200kr. Av farmor och farfar fick hon en skjorta och linne, klänning och 200kr. Av min bror med familj fick hon 300kr. Så det gav ju lite klirr i hennes kassa. Dom tävlar ju om vem som har mest pengar här hemma.

Den som leder ligan i klirr i kassan är stora grabben. Han har fått 5900kr av trygg hansa för ett ärr som han har på ena öginbrynet. Inte illa det. Men självklart blev han snål när jag sa att han kunde köpa en BMX nu då eller platt tv. Men nä han skulle minnsan spara pengar nu. Han har ju en halv moppe betald iaf om han sparar.

Firade iaf dotra inne hos farmor med pappa deras. Medan dom umgicks så åkte jag på loppis. Hittade en liten BRIO tax 20kr, vantar, 20kr, allväderbyxa 20kr, dörrspärrar 5kr och ett par Viking goretex skor 75kr. Allt detta till lilltösen för 140kr. Det var hur mycket kläder som helst men mycket skit. Fattar inte hur folk tänker då de lämnar in kläder. Ett par trasiga täckkbyxor 40kr eller ett par POP byxor 200kr. Tycker jag är för dyrt och onädigt att lägga ut trasiga kläder.

Sen blev det firande hemma med min bror och två av hans barn, mamma och pappa. Hade gärna gått på festen ikväll. Men blev inte tillfrågad :P Vägrar bjuda in mig själv igen. Men, men det går fler tåg. Skönt att slippa vakan bakfull i morgon iaf. Rätt åt alla andra ha ha ha=)

Nä nu dags att börja göra kväller. Lilltösen sover sen över en timme sen. Och jag vill att det ska bli vardag igen. Så dags att natta barn och få helgen överstökad.

Ja, inte händer det mycket. Jag har varit i skolan idag och haft metod beskrivningar på vård och omsorgsarbetet. Dagis ringde strax före tio och berätta att lilltösen blivit på-cyklad och ramlat och slagit i läppen. Men jag behövde inte komma. Men så typiskt med dessa cyklar på dagisgården och alla dessa små som inte kan skynda sig undan. Men det var ingen fara iaf. Fick även reda på praktikplatsen och det kändes okej. Blev mitt första val. Har inte någon koll egentligen på hur alla dessa boenden är. Det får bli som det blir. Jag lär mig väl något nytt och får se det positiva i det.

Skickade även iväg två korta ansökningar till BB och förlossningen igår. Och idag fick jag svar om att de skulle behålla mina uppgifter och höra av sig om det finns nå behov av vikarier inom dessa två områden. Fick även ett nummer till bemanningen på landstinget som jag ska kontakta. Men till sommaren lät det positivt iaf :) Hoppet är det sista som överger mig. Väntar även svar från barnklininken om vad de har för behov av vikarier.

Hade även fått mejl från polisrekryteringen att min ansökan äntligen var granskad och behörig. Kändes skönt att det äntligen är klart. Nu bara väntar jag på svar om jag kommer vidare till fysen. MÅSTE TA TAG I TRÄNINGEN!!!

Ett mejl från en fond om studiebidrag hade jag även fått. Det fattades ett registreringsintyg från högskolekursen jag sökt. Så det måste fixas i morgon. Idag gick det inte att få tag i någon på högskolan.

Har fortfarande inte någon värme hemma. Men nya element ligger och väntar. Men idag kunde inte rörmokaren komma. Undra om frun blev svartsjuk? Jag hade lovat fixa mat och hade även gjort, men så dök snillet upp och meddelar att det inte skulle bli nå jobb idag och att de inte behövde nå mat. Som tur är så är jag dålig på att laga mat åt många så det blev inte mycket över efter att jag och barnen ätit iaf.

Ska försöka tvätta och måla där elementen suttit. Men inte det lättaste med lilltösen vaken och en lilleman som absolut vill hjälpa till. I morgon är det öppnaförskolan mellan halv tio och sen kl elva börjar lilltösen dagis och jag ska på studiebesök med skolan kl ett. Men slutar iaf kl två. Så jag får göra mig lite tid och måla.

Nu ska jag försöka sätta mig och göra klart inlämningsuppgifterna till skolan sen är det kväller.

Känner mig smått trött. Vaknade även med huvudvärk. Så det känns ju lagomt roligt. Lämnat barn på skolan och dagis. Går så bra att lämna lilltösen. Nu sitter jag bara i soffan och gör ingenting. Detta är första dagen på över ett år som jag harn en "göra ingenting dag". Inga barn hemma inga absoluta måsten som inte kan vänta. Så det kommer kännas lite konstigt men skönt. Har tre läxor att ta tag i men det ska vara klara till nästa vecka. Men ska börja med dem som att jag inte hamnar efter.

Annars är de väl inte så mycket som sker. Har inge värme i huset då det är avsågat och ska bytas ut. Vilken dag vet jag inte. Det verkar dröja.

Nu kom det besök så måste sluta.