Vad vill jag...
Jag fick en uppgift men det var även en fråga kan man säga. Jag skulle skriva ner vad jag ville träffa för kille. Oftast så vet man ju vad man inte vill ha. Frågan jag fick va hur den jag träffar ska vara. Mitt första svar va: Han ska inte vara missbrukare iaf. Då fick jag uoogiften att skriva ner vad jag söker. Men vad söker jag egentligen...?
De flesta killar som mina ögon reagerar positivt på. De har liknande drag, speciellt i pannan. Vet inte varför, men man dras väl åt samma stuk typ. Den jag träffas ska acceptera mina barn och kunna finnas där även för dom. Han ska vara öppen och ärlig mot mig, hjälpa till hemma, gärna kunna bygga lite granna iaf ;) Han ska självklart överösa mig med känslor =) Vi ska kunna prata om allt. Jag behöver överaskningar-en enkel middag-nystädat hem-en dags tripp till någonstans. Planera för oss tillsammans. Acceptera att jag inte är pedantisk och perfekt. Få mig glad när jag känner mig pms:ig. Ha gemensamma intressen gärna lära mig nya saker så som slalom, golf. Ta mysiga promenader. Finns nog mer.
Nu låter nog detta glorifierat. Men om man lever i en sund relation och peppar, lyssnar, tar till sig kritik. Så tror jag att man kan få ett super bra förhållande. Trötthet kan botas med en promenad, osämja kan lösas genom samtal med ett givande och tagande. Man behöver inte tycka lika.
Men som vanligt är det lätt att sitta här och skriva. Har ju själv en osund relation. Det börjar slita i mig. Jag vill bort men ändå blir det inte så. Men jag tror det ha å göra med ett tidsfördriv...för nå mer känns det inte som...eller döljer det sig något i mitt hjärta...
De flesta killar som mina ögon reagerar positivt på. De har liknande drag, speciellt i pannan. Vet inte varför, men man dras väl åt samma stuk typ. Den jag träffas ska acceptera mina barn och kunna finnas där även för dom. Han ska vara öppen och ärlig mot mig, hjälpa till hemma, gärna kunna bygga lite granna iaf ;) Han ska självklart överösa mig med känslor =) Vi ska kunna prata om allt. Jag behöver överaskningar-en enkel middag-nystädat hem-en dags tripp till någonstans. Planera för oss tillsammans. Acceptera att jag inte är pedantisk och perfekt. Få mig glad när jag känner mig pms:ig. Ha gemensamma intressen gärna lära mig nya saker så som slalom, golf. Ta mysiga promenader. Finns nog mer.
Nu låter nog detta glorifierat. Men om man lever i en sund relation och peppar, lyssnar, tar till sig kritik. Så tror jag att man kan få ett super bra förhållande. Trötthet kan botas med en promenad, osämja kan lösas genom samtal med ett givande och tagande. Man behöver inte tycka lika.
Men som vanligt är det lätt att sitta här och skriva. Har ju själv en osund relation. Det börjar slita i mig. Jag vill bort men ändå blir det inte så. Men jag tror det ha å göra med ett tidsfördriv...för nå mer känns det inte som...eller döljer det sig något i mitt hjärta...
Kommentarer
Trackback
