Maj snart juni

Mycket händer. Jag har nog träffat min själsfrände. Känns så iaf, känns helt olikt de andra gångerna. Vi har känt varann en månad, men det känns som år. Redan gått igenom mycket. Men det som inte dödar härdar... Döden ligger nära men den går att överleva. En människa som vill dela livet och dess händelser med mig, det har inte hänt förut.

Tvåsamhet.

Jag känner att jag stänger ute lite grann. Men vi överlever det. Att känna sån dragningskraft. Så himla mycket just nu. Finns inga ord som kan förklara. Kanske någon dag... Det gör ont. Ont att det aldrig kan bli riktigt bra. 2012 va inte riktigt mitt år, men det börjar ljusna. Men jag kan fixa detta. Och med denna person nära mig så känns allt så rätt.

Mitt i allt så finns vi där tillsammans. Och det är så ett liv med någon ska levas. Jag lever i detta här och nu.

Vi har så himla roligt ihop. Vi kiknar av skratt när vi skojjar med varann. Men vi har haft många djupa samtal och djup tystnad som vi klarat oss igenom. Och det genom öppenhet och ärlighet. Ingen osämja alls utan allvar som känts djupt in i ryggmärgen. Men kärlek gör lite ont. Det har jag verkligen fått erfara.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0