Längtan
En längtan efter något jag inte ens vet vad det är. Det gör mig förvirrad, förväntansfull, glad, sorgsen ja allt på samma gång. Jag skulle kunna våga kontakta dig men jag vill inte förstöra något som inte är något. Jag känner att jag får glädjas åt den glädge jag ändå känner, trots att den är blandad med så mycket andra känslor.
Jag skulle i detta nu vilja kunna tyda tankar, blickar, kunna se in i framtiden, tanke överföring. Men i den värd vi lever i så fungerar inte sånt. Men jag får se fram emot nästa söndag. Har jag tur så kan han ju faktiskt komma till trubadurkväll vid stranden på onsdag. Men det är ett alldeles för stort önsketänkande.
Samtalet kändes jättebra. Fast det kan ju vara så att det bara är jag som tar ett sånt samtal som "intresseanmälan" ha ha ha, det där lät ju nästan kul. Jag vet ju att hans bror är jättetrevlig och social men han vet ju jag att han har fru och barn så med honom har det inte ens funnits en tanke om något som skulle intressera mig mer än som en trevlig, social person. Men med brodern känns det annorlunda... kan det vara för att jag VET att han är singel? Kan jag ännu en gång bli inlurad, känslomässigt i en dröm? Jag har ju inbillat mig saker förut. Iof så har jag ALDRIG sett att någon varit intresserad av mig, fast en person varit det. Men det känns så annorlunda. Gud vad jag önskar att han fråga om vi skulle ta en fika.
Men detta kommer aldrig att ske! Då detta är ännu en illussion av tankar och känslor som blandas av en längtan efter någon speciell ...
Jag skulle i detta nu vilja kunna tyda tankar, blickar, kunna se in i framtiden, tanke överföring. Men i den värd vi lever i så fungerar inte sånt. Men jag får se fram emot nästa söndag. Har jag tur så kan han ju faktiskt komma till trubadurkväll vid stranden på onsdag. Men det är ett alldeles för stort önsketänkande.
Samtalet kändes jättebra. Fast det kan ju vara så att det bara är jag som tar ett sånt samtal som "intresseanmälan" ha ha ha, det där lät ju nästan kul. Jag vet ju att hans bror är jättetrevlig och social men han vet ju jag att han har fru och barn så med honom har det inte ens funnits en tanke om något som skulle intressera mig mer än som en trevlig, social person. Men med brodern känns det annorlunda... kan det vara för att jag VET att han är singel? Kan jag ännu en gång bli inlurad, känslomässigt i en dröm? Jag har ju inbillat mig saker förut. Iof så har jag ALDRIG sett att någon varit intresserad av mig, fast en person varit det. Men det känns så annorlunda. Gud vad jag önskar att han fråga om vi skulle ta en fika.
Men detta kommer aldrig att ske! Då detta är ännu en illussion av tankar och känslor som blandas av en längtan efter någon speciell ...
Kommentarer
Trackback
