Vill tillbaka...
Inatt hade jag en helt underbar dröm. Jag drömde om den mysige mannen och att vi träffades och pratade. Han var precis så underbar som jag trott. Jag vaknade av olika anledningr några ggr inatt. Men när jag la mig och somna om så drömde jag om samma person igen. Fick känna hans närhet och höra hans skratt. I morse när det var dags att kliva upp så ville jag bara lägga mer ner och drömma vidare. Jag funderar och funderar ... ska jag våga ta kontakt med honom? Jag kan ju inte få annatän ett ja eller nej. Men fan, det blir ju himla jobbigt om han säger nej till en fika och så måste jag möta honom på golfen till våren igen. *Suck* jag vet verkligen inte. Och jag känner en viss oro att svaret troligtvis är ett nej iom att jag har "många" barn. Fan! Men det skulle ändå va skönt att veta. Även om det inte fikat leder till något så skulle det kännas lättare att bli avvisad pga mig och inte pga min sittuation. Ja få se hur jag gör.
Sen uppvaknandet jag fick i morse var mindre roligt. Lilltösen lyfte jag till min säng och tänkte hon kunde få krypa runt lite till jag orka kliva upp. Klockan var bara sju. Men så pang så ramla hon ur sängen och bet sig i läppen. Ser mer ut som skavmärke. Så få se vad det blir med det. Vi ska iaf in till HC i morgon för sprut-tagning. Så då får sköterskan kolla då. Detta är andra gången denna vecka hon får en skråma. Bara början antar jag. Hon är ju som en liten apa.
Jag och dotra åkte iväg till en hästbutik och köpte ridbyxor, ridvantar och ridstövlar. Hon ska få börja rida privat på en häst. Hon har ridit förut på denna häst. Och nu behövde dom en lätt tjej som kunde rida, då hästen håller på friskna till från nå problem med hovarna. Och flickan som äger hästen är lite för tung. Så jag ska ringa dem och boka in någon dag. Så jag hoppas att det kommer att bli bra. Så skönt att kunna rida i byn och slippa åka fler mil för en timmes ridning.
Dags att tänka på mat igen. Fy vad jag avskyr det. Fick även höra av min pappa idag att jag inte hade hört fel om jobberbjudandet på pizzerian. ´Pizzagubben hade sagt till min pappa igår att han erbjudit mig jobba. Ha ha ha ja vad ska man säga. Det skulle vara en nödlösning för en inkomst att jobba där. Fy då att . Men som sagt skulle det krisa riktigt rejält så kanske. Men nä nej tack.
Sen uppvaknandet jag fick i morse var mindre roligt. Lilltösen lyfte jag till min säng och tänkte hon kunde få krypa runt lite till jag orka kliva upp. Klockan var bara sju. Men så pang så ramla hon ur sängen och bet sig i läppen. Ser mer ut som skavmärke. Så få se vad det blir med det. Vi ska iaf in till HC i morgon för sprut-tagning. Så då får sköterskan kolla då. Detta är andra gången denna vecka hon får en skråma. Bara början antar jag. Hon är ju som en liten apa.
Jag och dotra åkte iväg till en hästbutik och köpte ridbyxor, ridvantar och ridstövlar. Hon ska få börja rida privat på en häst. Hon har ridit förut på denna häst. Och nu behövde dom en lätt tjej som kunde rida, då hästen håller på friskna till från nå problem med hovarna. Och flickan som äger hästen är lite för tung. Så jag ska ringa dem och boka in någon dag. Så jag hoppas att det kommer att bli bra. Så skönt att kunna rida i byn och slippa åka fler mil för en timmes ridning.
Dags att tänka på mat igen. Fy vad jag avskyr det. Fick även höra av min pappa idag att jag inte hade hört fel om jobberbjudandet på pizzerian. ´Pizzagubben hade sagt till min pappa igår att han erbjudit mig jobba. Ha ha ha ja vad ska man säga. Det skulle vara en nödlösning för en inkomst att jobba där. Fy då att . Men som sagt skulle det krisa riktigt rejält så kanske. Men nä nej tack.
Kommentarer
Trackback
