Strålande sol
Började min dag med att storskrubba duschrummet på övervåningen. Men fy f*n ret ut sagt! Det har ju runnit lite väl sakta i duschbrunnen. Och det var mycket äckligt där. Golvbrunnen såg helt okej ut men det är röret emellan de två brunnarna och brunnen under handfatet som var riktigt hemskt. Jag skura vattenlåset i handfatet och allt annat jox där runt. Så nu är det frächt där uppe äntligen. Jag går ju annars bara dit och duschar så det dammar ju igen. Städade även toan nere, fast det gör jag iof några ggr i veckan. Men är inte klar där då det kom annat emellan. Blev en tvättning av bilen, sopa av hela garageinfarten/parkeringen. Krattade gruset vid postlådan och rensade landet som är vid garaget. Så nu är iaf framsidan vårstädad. Baksidan orkar jag inte ens tänka på. Få se om det blir tvättning av alltanen i morgon. Jag brukar alltid börja där men inte i år.
Var iaf på mitt första myndighetssamtal hos polisen i torsdag. Det gick otroligt bra. Han var väldigt lättsam att prata med. Han började fråga om jag hade någon släktning som var polis. Men det viste jag inte om jag hade. Sen berättade jag lite om mig själv. Han frågade om varför jag valt att söka till PHS, om jag var rädd för någon situation som kunde uppkomma, om jag viste hur fördelningen låg på utearbete/pappersarbete, vad jag tyckte om skiftgång. Skiftgång är det ju på varenda arbete nu för tiden, ja om jag inte jobbar på kontor då förstås. Han frågade även om jag var berädd på att använda vapen. Och jag svara att det är ju inte direkt ett drömsenario, men det ingår ju i tjänsten och finns det inte någon annan utgång så måste jag. Jag berättade om vad jag gjort sedan studenten och att jag inte varit inskriven på arbetsförmedlingen nå mycket alls, då jag alltid haft annat för mig. Antingen studerat, varit föräldraledig eller arbetat/haft praktik. Jag fick säja tre positiva saker om mig själv. Jag har för mig att jag sa social och det hade han inga invändningar emot att jag var, flexibel sen tror jag inte att jag sa något mer. Självklart skulle jag säga tre negativa saker om mig själv med. Det enda jag fick ur mig var att jag pratar i munnen på folk och att det ofta berodde på att jag redan viste eller förstod vad som ska säjas. Men det tyckte han var en positiv sak i detta yrke. Då det kan behöva brytas i vissa samtal om det är i speciella situationer. Han frågade vilket område inom polisen jag skulle vilja jobba inom. Och mitt svar blev inom narkotika och brott i närarelationer, kvinnor och barn. Han har ju själv jobbat som narkotika polis om jag inte minns helt fel.
Vi eller rättare sagt jag, kom in på att jag är kort och det har ju haft en stor betydelse varför jag inte valt att tänka på detta yrke förut. Men han sa att det absolut inte har någon betydelse om man var kort eller lång. Snarare en fördel att vara kort i många av situationerna som kan uppkomma. Sen jättebra tyckte han att det är tjejer som söker. Oftast är det även där en fördel i vissa sammanhang att vara tjej. Vi tjejer har en förmåga att vända ett negativt samtal och få männen dit vi vill. Och då sa han att då är det ju bara bra. Alla sätt att lugna någon är ju bra utom de dåliga. Frågan om hur jag var i svenska uppkom också. Jag berättade att jag nästan alltod skrivit väldigt mycket, dikter, dagbok, blogg mm. Han sa då att det inte hade gått så bra på läsförståelsen och att det snarare hade gått väldigt dåligt! Mitt enda svar var att jag sovit dåligt och jag berättade att det även gått dåligt på högskoleprovet. Det kändes som att jag egentligen inte hade klarat mig men att jag gått vidare ändå. Han sa sen att han inte vet hur det kommer att gå för mig (jag kände, att nu är det kört) sen sa han att han kommer starkt rekomendera mig. Han frågade då hur det kändes. och det känns ju jättebra och då jag var nervös genom hela samtalet som pågick i 40 minuter. Nöjd och glad gick jag där ifrån med ett leende =)
Åter till provet som jag gjorde förra torsdagen. Jag hjälpte ju kvinnan från rekryteringen att dela ut provet. Då sa hon att sådnat såg hon mycket positivt på och skulle komma ihåg. Sen när provet samlades in och hon tog mitt så läste hon mitt namn högt och jag tyckte hon la det i en annan hög. För när vi kom in på svenskan hos polisen så sa han att de inte fick tala resultaten men att jag låg väldigt mycket på gränsen. Få se om jag ringer rekryteringen och kollar resultatet någon dag.
Men nu är jag iaf ett steg närmare och måste verkligen ta tag i träningen. Och jag ska fan fixa detta en vacker dag. Jag tror detta är mitt yrke eller egentligen vet jag att det är mitt yrke. 2 år i Stockholm kan jag se som ren semester kanske inte ens vill tillbaka hit. Men få se OM jag kommer in någon gång. Och att få en rekomendation av polisen det slår verkkligen allt.
Var iaf på mitt första myndighetssamtal hos polisen i torsdag. Det gick otroligt bra. Han var väldigt lättsam att prata med. Han började fråga om jag hade någon släktning som var polis. Men det viste jag inte om jag hade. Sen berättade jag lite om mig själv. Han frågade om varför jag valt att söka till PHS, om jag var rädd för någon situation som kunde uppkomma, om jag viste hur fördelningen låg på utearbete/pappersarbete, vad jag tyckte om skiftgång. Skiftgång är det ju på varenda arbete nu för tiden, ja om jag inte jobbar på kontor då förstås. Han frågade även om jag var berädd på att använda vapen. Och jag svara att det är ju inte direkt ett drömsenario, men det ingår ju i tjänsten och finns det inte någon annan utgång så måste jag. Jag berättade om vad jag gjort sedan studenten och att jag inte varit inskriven på arbetsförmedlingen nå mycket alls, då jag alltid haft annat för mig. Antingen studerat, varit föräldraledig eller arbetat/haft praktik. Jag fick säja tre positiva saker om mig själv. Jag har för mig att jag sa social och det hade han inga invändningar emot att jag var, flexibel sen tror jag inte att jag sa något mer. Självklart skulle jag säga tre negativa saker om mig själv med. Det enda jag fick ur mig var att jag pratar i munnen på folk och att det ofta berodde på att jag redan viste eller förstod vad som ska säjas. Men det tyckte han var en positiv sak i detta yrke. Då det kan behöva brytas i vissa samtal om det är i speciella situationer. Han frågade vilket område inom polisen jag skulle vilja jobba inom. Och mitt svar blev inom narkotika och brott i närarelationer, kvinnor och barn. Han har ju själv jobbat som narkotika polis om jag inte minns helt fel.
Vi eller rättare sagt jag, kom in på att jag är kort och det har ju haft en stor betydelse varför jag inte valt att tänka på detta yrke förut. Men han sa att det absolut inte har någon betydelse om man var kort eller lång. Snarare en fördel att vara kort i många av situationerna som kan uppkomma. Sen jättebra tyckte han att det är tjejer som söker. Oftast är det även där en fördel i vissa sammanhang att vara tjej. Vi tjejer har en förmåga att vända ett negativt samtal och få männen dit vi vill. Och då sa han att då är det ju bara bra. Alla sätt att lugna någon är ju bra utom de dåliga. Frågan om hur jag var i svenska uppkom också. Jag berättade att jag nästan alltod skrivit väldigt mycket, dikter, dagbok, blogg mm. Han sa då att det inte hade gått så bra på läsförståelsen och att det snarare hade gått väldigt dåligt! Mitt enda svar var att jag sovit dåligt och jag berättade att det även gått dåligt på högskoleprovet. Det kändes som att jag egentligen inte hade klarat mig men att jag gått vidare ändå. Han sa sen att han inte vet hur det kommer att gå för mig (jag kände, att nu är det kört) sen sa han att han kommer starkt rekomendera mig. Han frågade då hur det kändes. och det känns ju jättebra och då jag var nervös genom hela samtalet som pågick i 40 minuter. Nöjd och glad gick jag där ifrån med ett leende =)
Åter till provet som jag gjorde förra torsdagen. Jag hjälpte ju kvinnan från rekryteringen att dela ut provet. Då sa hon att sådnat såg hon mycket positivt på och skulle komma ihåg. Sen när provet samlades in och hon tog mitt så läste hon mitt namn högt och jag tyckte hon la det i en annan hög. För när vi kom in på svenskan hos polisen så sa han att de inte fick tala resultaten men att jag låg väldigt mycket på gränsen. Få se om jag ringer rekryteringen och kollar resultatet någon dag.
Men nu är jag iaf ett steg närmare och måste verkligen ta tag i träningen. Och jag ska fan fixa detta en vacker dag. Jag tror detta är mitt yrke eller egentligen vet jag att det är mitt yrke. 2 år i Stockholm kan jag se som ren semester kanske inte ens vill tillbaka hit. Men få se OM jag kommer in någon gång. Och att få en rekomendation av polisen det slår verkkligen allt.
Kommentarer
Trackback
