ensammafyrbarnsmamman

Stressig dag idag. Började med en tur till storstan och sjukhuset där. Lyckades så klart få en utländsk ny underläkare som tittade frpgande på mig hela tiden. Drygt att heeela tiden behöva skestikulera när man ska berätta om vart och hur det gör ont. Men fick sen träffa den odinarie läkaren så han hittade inget fel på mig och iom att MRT:n redan var gjord så kunde något i hjärnan uteslutas. Men frågetecknet kvarstår vad som gör att jag har sån huvudvärk. Visst, jag har MYCKET omkring mig. Allt ska fungera i våran vardag med frukost, elda, skjutsa/hämta till dagis/skola, laga mat, städa, tvätta, natta barn, få barn att sluta bråka, få barn sysselsatta, få på kläder tjat, tjat, tjat hela tiden känns det som och alla dessa MÅSTEN. Så visst är inte mina dagar en dans på rosor. Så det är nog ingen som är direkt avundsjuk på min situation. Fast det är samma sak vare sig man har ett eller sex barn. Jag vet vad som ska ske varje dag så mina dagar behöver struktureras upp mycket bättre för att lindra den värsta stressen. Att tex lägga fram barnens kläder redan dagen innan. Det skulle rädda mina mornar med 10-15 minuters letande. Fråga barnen vad de vill ha till frukost, kolla om det finns hemma så vet de VAD som serveras istället för att laga tre olika omgångar med frukost. Skulle nog tjäna 10-15 minuter där med. Men just det där med att hålla sig till rutin fungerar ett tag. Så det är inte sååå himla konstigt att mina barn har det lite rörigt i skallen=) I min skalle har det blivit en salig röra. Alla dessa läkarbesök, föräldramöten mm mm som är extra saker som bara kommer. Och nu extra åkande och ringade för att få bilen fixad igen. Ja min vardag är inte alltid lätt men jag älskar mina barn och skulle bara vara en liten plutt utan dem. De är mitt allt<3

Efter läkarbesöket blev det en tur till MAX och käka mat. Och in på bilverkstaden och gnälla om bilen. Hur kul är det att åka med fläkten på full fräs trots att det står på "off"? Så just nu är mitt huvud som en uppblåst ballong. Och tack för barnvakt och sällskap medan jag va iväg med bilen. Bra tur jag har vänner i stan;)

Hade glömt att pappa erbjöd oss att äta hos dem kl halv fem idag. Men som tur va så ringde han fyra och påminde. Hur kan man glömma att man tre timmar tidigare ska bli bjuden på middag? Jag glömde nog det i samma stund jag la på luren. Men iaf så fick vi mat och det tackar man inte nej till.

Sen julklapps bestyret i år igen. Och det är ju jag som blir den som får ta allt. Iof är det roligt att handla. Men inte på beställning. Och fördelen är att jag som är nyfiken vet vad alla får =) Men jag verkligen börjar avsky att handla åt min brors barn eller i den stunden känns det som svägerskans barn:P För åt henne duger inte vad som helst. Förra årets julklapp var den mest onödiga dom fått. En V-smile kamera för barn. Värdelösa bilder och battrerier till tusen går det åt. Men hon tyckte väl att en skit kamera för 700 spänn var hennes barn värd. Ja, jag köpte en till dotra med, men annars hade hon blivit sur. Men 700kr har dom kunnat fått nå annat för. Så få se vad hon hittar på till barnen i år. Det är hon som sätter grunden för sina barn och skämmer bort dem med polarn och pyret kläder, me and i och ännu dyrare märken. Så hon får väl äta upp det sen när dom blir större och vill ha värre och dyrare. Min bror bryr sig inte. I lördags hade en av tjejerna olika strumpor på sig. Men iof så klär dom aldrig upp barnen för att åka hem hit. Men till farmor och farfar så ska det kläs upp. *kräks* Men det är skillnad på folk och folk.

Men iaf den här veckan har jag/vi provtagning på HC på fredag. Har nogf det nedrans cellprovet nån dag med. VILL INTE KLÄ AV MIG FÖR DEN SKITEN SKULL!!! Vill inte ha cancer heller. Så jag måste väl:P Ringa om Hepatit provtagning på Lilltösen med, försöka komma ihåg det i morgon. Mitt minne rymmer ingenting nå mer. Så jag måste skriva ner allt. Och det värsta är att jag glömmer skriva ner!!!

Nä skulle berätta om gårdagens bravader med vad barnens pappa gjort mot sin bror. X svärmor berätta att han stulit sin brors mobil och halsband. Men det är en annan historia och jag orkar inte med deras patetiska och krångliga liv! Så det får bli en annan historia OM jag kommer ihåg att berätta.