ensammafyrbarnsmamman

Segt att kliva upp. Snosa alldelens för länge. En dusch sen försöka få upp dotra. De andra två var redan vaken. Men stora grabben satte sig verkligen på tvären! Först var det fel macka (jag ignorera) sen vägra klä sig (jag ignorera) klockan blev tok för mycket (jag blev arg) så då skrek jag åt honom att nu får han f*n ta å klä sig och att det är samma sak som gäller varje dag och det vet han. Han klädde sig tillslut. Då bad jag honom borsta tänderna NEJ säger han då. Jag blir arg igen och han verkligen hatar mig då. Han skriker att han ska flytta när han blir större och att han inte tänker höra av sig hit mm mm. Jag skriker tillbaka att han kan då glömma att han ska ha nå saker nå mer och att man inte beter sig på detta dumma vis och att det är såklart jag som mamma, som bestämmer! *grrr* vad arg vi va båda två. Tur man har behärskning att inte ta i med hårdhandskarna, skulle aldrig göra det. Men nu känner jag mig helt utpumpad. UNGAR!

Sen väl hemma, fick jag en msn konversation som kändes jätte tung men ändå utrensande. Så mitt huvud värker, för det är inte lätt att erkänna att man känner sig väldigt liten. Men bättre det än att gå omkring och låtsas.

Ska nu städa kattlåda. Skola sen. Solen skiner och jag ska försöka göra det samma. Fast lillan har ju snott min skönhet:(

Ha en bra dag!