ensammafyrbarnsmamman

Har väl varit en bra dag idag. Men lång som vanligt. Hade möte med dataläraren kl nio han kom kvart över. Var på god väg att få MVG i både info och data. Måste göra bra ifrån mig på måndag och även göra om data provet. Sen religion. Seg första timme sen fick vi ha lite klur-lek med högtider så då gick tiden fortare. Lunch hos frun. Köpte mig en sallad och det bidde en varsin vaniljbulle med. Gottigott! Satt och prata krämpor och förlossning. Jag ser faktiskt fram emot min förlossning. Så klart med skräckblandad förtjusning. Men det ska faktiskt bli häftigt, fast jag vet ju hur jävla okontrollerat ont det kan göra, så skrämmer det mig inte. Det som känns konstigt och mest skrämmande är att jag inte har en aning om när det blir dax, ja förutom det preliminära då och sen att jag ska antagligen åka och föda helt själv. Den där göken till pappa e ju fan inte klok ibland (händer ganska ofta) Lätt att skylla sitt missbruk och ej delaktighet i bebis, på mig. Jag tror jag blir knäpp ha ha ha. Men jag har bestämt mig för att göra klart skolan nu i maj. Förutom med matte å engelskan. Sen bara fokusera på mig och barnen och poa här hemma och ta det lugnt. Hälsa på vänner och vara positiv och glad. Iof har jag inte känt mig nedstämd eller ledsen nu heller. Visst har jag varit en anings apatisk. Men jag lever ju utan vuxna omkring mig, ja förutom korta stunder. Jag vill ju inte tröka ut någon. Fast när jag väl tar tag i saker här hemma så går det undan. Men det som är jobbigast är när jag aldrig får egen tid på kvällen, utan att barnen vägrar somna före nio och helst vid min sida och inge tidigare. HAde varit ypperligare om de somna halv åtta- halv nio. Men in my dreams. Nä jag och min brännande hals ska väl lägga oss och kika tv. Hmm dagens måla mat med chili kyckling, bulle, juice och pannkaka var inte en lyckad kombination.