Ska jag eller ska jag inte ...
Ja så klart hörde barnens pappa av sig i kväll och undrade när ultraljudet är. Han trodde så klart det är i morgon. Men iaf så nekade jag honom att få följa med då han inte skött sig. Låter som han är en snorunge eller eller ett djur. Men ja ibland undrar jag vad han kommer ifrån för planet! Han skulle till soc och försöka få behandling iaf i morgon. Men ja jag tror på det när jag ser det med egna ögon.
Kollade på ett program på tv 4 fakta som hette "Världens adoptioner". Avsnittet handlade om ett par som inte kunde få barn, så klart, men om en ensamstående mamma med tre barn. Hon hade börjat studera och ville bli något och kunna försörja sig och de barn hon hade. Så hon valde att adoptera bort barnet hon väntade och födde, till det andra paret. Så sorgligt men ändå så fint. Och kontakten hade dom ändå efter att dom adopterat bebisen. Snacka om oegoistiskt att adoptea bort sitt nyfödda barn direkt efter förlossningen. Jag skulle aldrig i hela mitt liv kunna tänka mig det!
Sen kom tankarna om betydelse av kön. Nä egentligen har det ingen betydelse. Men ibland får jag känslan att "Bara för att jag trott jätte mycket idag på att det blir en tjej, så kommer det inte bli det". Kommer jag bli besviken då om jag får en pojke? Är det då bättre att jag kollar upp det innan eller lever ovisst i fem månader till? Jag har ju varit ganska säker de tre andra graviditeterna hela tiden och det har ju stämt. Men jag är ju lite rädd att just det, ska göra att min tro på vad det nu kan vara, gör att jag inte kommer glädjas lika mycket om det blir en pojke! Så nu har jag funderat på om jag ska fråga könet ... Men det har alltid varit det som varit tjusningen med att föda, att jag inte vetat fysiskt vad det varit som ska komma ut. Men jag ska väga fram och tillbaka i helgen. Har ju egentligen bara mig själv att "fråga". Visst råd och åsikter från andra eller "DIG", men det är ju ändå bara jag som kan avgöra hur jag vill göra. Det handlar egentligen inte om nyfikenhet denna gång, utan mer en säkerhet och en förberedelse. Sen kanske jag även börjar "känna" mig mer välkommnande om jag kan "boa" för en han eller en hon. Men ultraljud är inte 100% könsbestämmare heller om det inte skulle vara en pojk då förståss, för det brukar synas väldigt bra.
Jag får fundera vidare under sömnen. I morgon blir det kolla baby grejer och en annan bil. Fick ett glädjande besked idag med: Mina pengar från CSN kommer antingen i morgon eller måndag-tisdag nästa vecka! Känns så skönt.
God natt!
Kollade på ett program på tv 4 fakta som hette "Världens adoptioner". Avsnittet handlade om ett par som inte kunde få barn, så klart, men om en ensamstående mamma med tre barn. Hon hade börjat studera och ville bli något och kunna försörja sig och de barn hon hade. Så hon valde att adoptera bort barnet hon väntade och födde, till det andra paret. Så sorgligt men ändå så fint. Och kontakten hade dom ändå efter att dom adopterat bebisen. Snacka om oegoistiskt att adoptea bort sitt nyfödda barn direkt efter förlossningen. Jag skulle aldrig i hela mitt liv kunna tänka mig det!
Sen kom tankarna om betydelse av kön. Nä egentligen har det ingen betydelse. Men ibland får jag känslan att "Bara för att jag trott jätte mycket idag på att det blir en tjej, så kommer det inte bli det". Kommer jag bli besviken då om jag får en pojke? Är det då bättre att jag kollar upp det innan eller lever ovisst i fem månader till? Jag har ju varit ganska säker de tre andra graviditeterna hela tiden och det har ju stämt. Men jag är ju lite rädd att just det, ska göra att min tro på vad det nu kan vara, gör att jag inte kommer glädjas lika mycket om det blir en pojke! Så nu har jag funderat på om jag ska fråga könet ... Men det har alltid varit det som varit tjusningen med att föda, att jag inte vetat fysiskt vad det varit som ska komma ut. Men jag ska väga fram och tillbaka i helgen. Har ju egentligen bara mig själv att "fråga". Visst råd och åsikter från andra eller "DIG", men det är ju ändå bara jag som kan avgöra hur jag vill göra. Det handlar egentligen inte om nyfikenhet denna gång, utan mer en säkerhet och en förberedelse. Sen kanske jag även börjar "känna" mig mer välkommnande om jag kan "boa" för en han eller en hon. Men ultraljud är inte 100% könsbestämmare heller om det inte skulle vara en pojk då förståss, för det brukar synas väldigt bra.
Jag får fundera vidare under sömnen. I morgon blir det kolla baby grejer och en annan bil. Fick ett glädjande besked idag med: Mina pengar från CSN kommer antingen i morgon eller måndag-tisdag nästa vecka! Känns så skönt.
God natt!
Kommentarer
Trackback
