Vad ska man säga...

Dagen har bestått av att först inte göra speciellt mycket. Skulle städa men det blev bara lite grann. Men sen från kl halv ett till sex så var vi ute och for. Först hämta dotra på skolan, in och hämta stora grabben på hans nya skola. Och in på HC för provtagning för hepatit B. Och det var bara lite gnäll men det gick bra för alla de stora och mig så klart. In till barnkliniken för provtagning på Lilltösen. Och det blidde ett stick i huvudet. Jag måste ju vara väldigt van med sprutor och stick på barnen. För jag reagerar inte när det behöver göras. Ja förutom den gången när filipinskan högg in nålen i armarna på oss. Men det gick även bra på Lilltösen idag. Lite gråt men det gick fort över och hon fick ju suga i sig lite glukos. *mums*

Sen va vi in på köpcentra och IKEA. Köpte en filt och sen så åt vi mat. Under hundringen för 4 portioner mat. Det var ju verkligen billigt. Så det blir det nog fler ggr när vi är dit. För dom har faktiskt bra mat. Lillgrabben lyckades få armen i kläm av sin storebror. Men det gick över ganska fort trots allt.

Hemma blev det lite fotostudio med systrarna. Lilltösen tröttnade tillslut. Men annars gick det bra. Och bilderna blev skapliga eller dugliga iaf.

Prata med barnens farmor i morse. Och hon är ju lika knepig som vanligt (en annan historia). Tydligen så skulle barnen få 1000kr att dela på och jag skulle få handla till dem. Det kändes som mycket pengar, för att vara sagt från henne (farfar är givmildare). Men för en gångs skull så kanske jag slipper betala allt ensam. Men barnens pappa hade varit dit med mobilen igår som han snodde från sin bror. Och hit har han inte hört av sig på hela veckan.

Men tro på f*n så skickar han ett mess om barnen ville prata vid halv sex. Glömde svara. Dom ville ändå inte. Men sen så ringer han halv tio nu ikväll och är påverkad och frågar om barnen vill prata. Och det ville dom inte. Jag sa det åt honom, att han kan ju inte ringa påverkad och vilja prata med barnen. Och jo han kunde tydligen det. Och han sa att dom får väl höras till våren då. För han skulle på behandling. Va bra sa jag då. Men det tyckte inte han. Det var bara skit och inte ville han åka iväg någonstans. Men iaf så sa han att han älskade oss. Och han vill inte missa Lilltösens uppväxt. Men jag kontra med att han väljer att missbruka och han valde att flytta.

Då börja han prata om umgängessabotage igen. Och att jag skulle hämta nå papper på familjerätten och fylla i ett schema. För det blev ju inte nå skrivet när han skrev frivilligt över vårdnaden på mig. För han viste att han skulle förlora i tingsrätten. Men nu har vi tydligen tvingat honom. Men det som va sagt var att OM han kan sköta sig och vara ren och nykter. Och hålla sig till det vi bestämmer, inte komma försent mm. Så kunde vi gå och skriva ett lagligt schema hos familjerätten. Men han har inte varit positiv till behandling och skyller sitt missbruk och psykist dåliga mående på mig så klart! Och sen kläcker han att hans nya tjej, ska övervaka umgänge mellan honom och barnen! Han verkar inte fatta att HON inte ska ha någon relation till barnen! Och problemet med att han  inte träffar barnen beror ju bara på att han väljer missbruket före barnen. Jag litar på honom om han har barnen ENSAM i en timme eller två. Men så länge han inte kan uppvisa rena prover och nykterhet så fungerar det inte iaf. Och jag sa att han har möjligheten att träffas hos hans föräldrar. Men det dög tydligen inte mer. För han tyckte jag sma för mycket och bara höll på med min mobil. Det enda jag gör är att kolla klockan lite då och då. Men han är ju så svartsjuk. Och när samtalet börja spåra ur, om att någon kille från byn kunde ju vara med att övervaka umgänget. Och att min bror var ju faktiskt bakis på dopet. Men jag kontra med att min bror är inte pappa till barnen. Det var pappan och jag som skulle stå med våra barn framme. Och då väljer ändå pappan att komma påverkad till dopet!!! Men han hade tydligen god lust att slita av min bror glasögonen. Och inte fick min bror leka och busa med barnen heller.

Jag accepterar inte min brors drickande (missbruk). Men han lever ensam, är egen företagare och har bara sig själv att tänka på. Så jag kan inte göra så mycket. Och min bror blir inte förändrad för att han är bakis. Och barnens pappa han var totalt sluddrig. Men det kanske bara är jag som märker. Men det tror jag inte.

Ännu en redogörelse om ett urartande samtal som slutar i glopord och en massa skrik från hans sida. Jag fattar inte hur hans tjej kan låta honom hålla på!?! För kände jag inte honom, så skulle jag bli rädd när han sätter igång. Men inte den smartaste indianen i kanoten direkt. ;)

I morgon tänker jag inte tala om vad jag ska göra, för då händer inte ett skit =) Så få se vad som händer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0