ensammafyrbarnsmamman

Jag lyckades bli sjuk också. Min nedstämdhet ligger nog i att det legat i kroppen. Men det är ju så drygt att va sjuk. Nackdelen med att ha en liten bebis är att det inte går att ligga under täcket hela dagen. Eller iof så går det ju, men har haft stora grabben hemma med som också är sjuk. Va in och vägde tösen idag och nu väger hon 5110gr och är 59cm lång. Hon håller sin kurva jätte bra. Fick även göra ett deprissions test. Och det visade på gränsen. Hade jag kryssat helt rätt så hade jag nog blivit tvingad till psykologen igen. Och jag känner att det är inte henne jag behöver utan jag behöver umgås med mina vänner. För allt som har med familjelivet att göra fungerar bra. Men det utlästes ju inte av testet varför man va ledsen. Men sak samma. Det går väl över. Har fullt upp med allt annat nu med. Fuktskada i två rum en målare som ev ska komma och måla tv rummet. Idag får jag ev upp kalet i köket. Och pappa har målat en massa lister. Så nu händer det saker, nu när jag inte har lust att det händer sånna saker. Men det är bara att tacka och ta emot. Min bror tyckte ju att jag va så otacksam jämt *suck* Ja aldrig kan man peppa varann. Utan det ska sitta och suras. Jag avskyr att va osams med mina nära. På dagis nivå ju. Men dax för nya uppdrag.